Som ett resultat av The Ex resor i Etiopien har ju även Mats Gustafsson kommit i kontakt med denna märkliga musikkultur. Just på detta holländska bolag, Terp, finns massor av fantastiska exempel. Här är en två år gammal inspelning från Hotel Baro med 2/3 av The Thing – Gustafsson och Nilssen-Love – tillsammans med Mesele Asmamaw, som spelar krar. Det är ett slags lyra med en pentatonisk skala.
Det är en mycket märklig inspelning. Musikerna vet inte riktigt var de har varandra, är ganska främmande för de olika uttrycken, även om de säkert både hört och gillar varandra. Att spela fritt ihop är något annat. Det som blir så spännande är ju att de försöker mötas. Men ändå vara kvar i sitt eget. Det betyder förstås att de sliter och drar, undrar, prövar, tystnar.
Det som är mest förvånande är hur bra de kan komma ihop då och då. Asmamaw sjunger en sång och Nilssen-Love och Gustafsson smyger med på sitt sätt. Eller hur europeerna rotar i sin frijazzbag och brötar loss med den schvung de förmår, och hur Asmamaw tar tag i det och låter sin krar delta i vibrationerna.
Men de går inte vidare med sina fynd, det här albumet lever på de små stunderna. Det är ett av de märkligaste stycken jag hört med Gustafsson och Nilssen-Love. Jag tycker om när det inte finns några riktigt bärande överenskommelser. De försöker generöst dela med sig av var sin energi.
Då det tänder gnistrar det. Men också sökandet har sin charm, man vill ju veta hur det går, hur de ska kunna ta sig fram.
Med all säkerhet har den här musiktimmen i Addis Abeba gett mycket mer än som hörs.
Nygammalt 2015
