Kvintetten som Sprängdes debuterar nu med det fina albumet Järnet!. Det är flyhänt jazz som pendlar från täta arrangemang till fria exkursioner. Det finns en lätthet i soundet som är lätt att anamma, det är flyt och svänger ordentligt. Låtskrivaren och den trolige ”kapellmästaren” Niklas Persson visar framfötterna både som komponist och instrumentalist. En melodisk-lyrisk ådra träder fram, men han töjer också på klangerna i flera fina solon.
Han har en fin grupp med sig. Pianisten Rasmus Borg väljer att lägga in motstånd i solona istället för att flyta ovanpå. Patric Thorman inleder ”Havregryn on the rocks” med ett strålande solo där han gnider fram toner på basen som både knakar och rasslar. Även trombonisten Christoffer Alehed och trumslagaren Martin Öhman spelar bra.
Flera av låtarna är nästintill riffbaserade. ”Subkultur” nästan hoppar fram i sitt rytmiska motiv, likaså ”Ofog i stadskärna”. Däremot undrar jag varför låtar i lägre tempo och mjukare struktur så lätt faller in i det tråkiga nordiska vemodet. Ska det nu vara sorgligt kan man väl gå hela linan ut! De gälla och oroliga klangerna från Öhmans cymbal räcker inte för att rädda ”Nässlorna blommar”. Den likaledes lugna ”Rutlukbus” fungerar då betydligt bättre med sina nästan bluesiga botten.
Kritiken till trots är Järnet! en mycket lovande debutplatta. Låten jag gillar mest är nog ”Kollaps i tid och rum”, snabb och myllrande med en frenetisk altsax.
Nygammalt 2015
