Lexer / Prévost / Wright_Impossibility in its Purest Form

[Zink] I sin renaste form framstår omöjligheten som det mest grumliga och skitiga. Jag är svag för denna oangenäma, opolerade, taggiga, improvisationsmusik som kretsar kring Eddie Prévost och hans workshops i London. Den är öppen på ett sätt som inskränker det mesta som vill bära epitetet fri musik. Här skymtar inte jakten på excentriska tonaliteter eller Cageiansk tystnad. Lexers prepareringar förvandlar pianot till ett slags negativ klangkropp, utan resonans och avogt inställd till allt vad trä heter. Det är glidande, skallrande, metalliska dissonanser som finner sin frände i Wrights nedmonterade, kastrerade, altsaxofon. Prévost närvarar med sin minimalistiska uppsättning: cymbal, stråke och enstaka tom-tom. Det är ett slags filosofiskt system som gått på grund och ädla tistlar slår upp ur vraket.