Det går tretton drånande electronicaplattor på dussinet, många utgivna under lika enkla omständigheter som musiken spelats in på hemdatorn. Ljudmässigt låter det ofta bra, det tillåter dagens teknik, men sällan är komponerandet lika raffinerat som filhanteringen.
Mattias Sköld är utbildad tonsättare (vilket inte säger någonting) och vice ordförande i Fylkingen (vilket visar på en smak, men inte mycket mer). Jag har aldrig hört honom spela live, men blir väldigt sugen på det av ”Taroom”, hans första elektroniska soloplatta med musik som mixats ihop av liveframföranden från de senaste åren.
Skivans titel, ”Taroom”, läste jag först fel. Det är alltså inte ett kärleksbarn till Walter Wegmüllers krautklassiker ”Tarot” och Staffan Mossenmarks mc-stycke ”Vroom”? Nähä. Namnet, skriver Sköld, är istället hämtat från en ordbok av John Lloyds/Douglas Adams och lär betyda ”loud and informative”. Ingen dum beskrivning av musiken.
”Loud” heter en av de nio låtarna, enstavig som flera andra (”Tempt”, ”Cloud”, ”Riff”,”Liff”). Vad säger det? Så mycket man vill. Jag tolkar de reducerade benämningarna som lite fantasilösa. Eller som en uppriktig suck av lättnad att slippa ifrån konstmusikens ofta baktunga namn. Frisläppt känns i vart fall musiken, nästan sprallig av allt den har tillgång till med redskap från olika musikvärldar. Drånande gnistregn som i inledande ”Tempt”, kvistiga cliphopbeats i ”Contempt”, distad funkbas och stora ackord i ”Enroll, svävande tonkluster i ”Cloud”. Mina tankar går till Belong, alva noto, någonstans en trallig Aphex Twin, en kompromisslös Kim Cascone.
Det händer mycket i musiken, del läggs till del, rytmer kommer och går, fräsande noise slingrar sig kring melodier. Handlaget är vågat, ett sätt att skapa som jag tycker Sköld delar med sin namne, tonsättarkollegan Mattias Petersson. Det de gör gillar jag skarpt, bägge vågar växla mellan beats (varningstriangel inom akademisk EAM) och komplex storform (en sällsynt fågel inom electronican) utan att det blir utstuderat. Kanske drar Mattias Sköld här åt lite för många håll, som för att visa upp många sidor av sin musikaliska person. Det hade inte behövts, bredden framgår ändå.
Extra roligt att ”Taroom” är utgiven av Fylkingen Records, ett bolag som inte precis förknippas med klubbig, elektronisk musik. Inbrytningen av skolade tonsättare, det ger hopp om en genre lite på dekis.
Nygammalt 2015
