Nana April Jun är bildkonstnären och komponisten Christofer Lämgren från Göteborg. Vad jag förstår är ”The Ontology of Noise” hans debut, utgiven på Touch. Kaxig titel, respektingivande bolag. Ontologi är som bekant den filosofiska termen för läran om varandets väsen, ett anspråk som sopar mattan med det mesta i genren. Eller är det bara ord?
Lämgren skriver i konvolutet att han velat utforska ”the dark associations of post-black metal”. Svulstigt, onekligen. Jan Wozencroft, Touchs förstedesigner, har i vart fall lagat ihop ett vansinnigt vackert omslag, på framsidan en slags gråsvart kula mot gråsvart botten och på baksidan en gråsvartviolett ros. Dov klang. Bedövande. Men paketeringen får mig mer att tänka på Biosphere än det norska solo-black metalprojektet Burzum – vars anförare Varg Vikernes, mer känd som Count Grishnackh, enligt ryktena snart frisläppt efter sexton år i fängelse för kyrkobränningar och mord på Mayhems gitarrist. Lämgren refererar till Burzums ”Filosofem”, men han kunde lika gärna ha kopplat upp matrisen mot Oren Ambarchi eller Mika Vainio. Med sentida black metal har det inget att göra.
Det ska mycket till innan Touch-bossen Mike Harding släpper en skiva som ljudmässigt inte låter fantastiskt. Och visst låter det bra. Lämgren har arbetat helt digitalt, utan akustiska instrument, och har nogsamt undvikit vanliga sätt att arrangera ljuden i lager och nivåer. Det är väldigt återhållsamt, mer soundscapes än noise, organiskt snarare än syntetiskt. En låt som ”Space-Time Continuum” placerar lyssnaren i ett oväder, det är tio minuter av vindar, regn, väntan på blixten, mörker. ”The One Substance” gör nedslag i några olika noisekontextuella ljudfält utan progression eller riktning. Avslutande ”Sun Wind Darkness Eye” är ett långt oväder på väg att bryta ut, men inget häftigare händer än att bruset upphör och en rak, dunkande baston styr ut låten över randen. Det är inte stor ljudkonst, men rätt egensinnigt.
”The Ontology of Noise” är en kontemplativ skiva. Välljudande, mörk, behaglig. Dark ambient, om du frågar mig. Inte dark metal och inte noise. Bra ändå. Men rätt ska vara rätt.
Nygammalt 2015
