En målning föreställande ett naturområde med inslag av geometriska figurer pryder omslaget till A slender song, det andra soloalbumet av irländaren Seán Mac Earline. Liksom målningen är musiken ganska anspråkslös och slät, men bär samtidigt på något smått abstrakt. I mitt tycke fungerar denna balans ganska väl på bilden, medan musiken tyvärr tenderar att fastna i anonyma stämningar.
Inspirationen till låtarna har hämtats från olika platser på Irland, som Mac Erlaine besökt under en turnéperiod. I luftiga atmosfärer medels processat och ekande träblås färdas vi genom pastorala landskap, medan den urbana miljön skymtar försiktigt under den purrande elektroniken. Ljudbilden består i en meditativ och lugnande yta, som jag dock svårligen kan finna något mer intressant under. Med stor sannolikhet finns ändå en publik för Mac Erlaines musik, eftersom den med tekniskt raffinemang ägnar sig åt tjusande stämningar, inte olikt den sene Jan Garbarek och motsvarande musiker-tonsättare. Det råder inga tvivel om Mac Erlaines musikaliska förmåga, men för att fånga mitt intresse krävs något som ställs mot det ekande träblåset och den försiktiga elektroniken.
A slender song saknar spänningarna som gör att den fungerar på sin egen hand och tjänar därmed sitt yttersta syfte i samspråk med andra medier. Som album betraktat reduceras det tyvärr allt för ofta till sömnig muzak.
Nygammalt 2015
