Seven Peace Orchestra har funnits sedan 2003 och gör nu sin debut med ”The birds sing a pretty song, and there is always music in the air”. Själv kallar de sin musik för Peace Jazz, inte mig emot, den är både inbjudande och vänlig. Men framförallt skulle jag nog säga att det är musik som berättar en historia. Det känns som att ett dramaturgiskt grepp tagits om musiken, där handlingen tar olika vändningar och olika röster gör sig hörda.
Influenser hör jag från musiker som Lindsay Cooper och Fred Frith och andra från den brittiska Rock in Opposition-scenen på 70- och 80-talen. Men även Mingus gör sig påmind i arrangerade jazzpartier. Musiken blandar skrivet och improviserat och den sju personer starka orkestern klarar fint att möta låtarna som är skrivna av trumslagaren Martin Öhman från Göteborg. Övriga i orkestern är Emil Strandberg på trumpet, Lisen Rylander och Thomas Backman på blås (saxar och klarinetter), Emma Nordlund på cello, Martin Hall på piano och pumporgel och Magnus Bergström på bas.
Det finns en vitalitet och ett mod i musiken som är skön att höra. I inledningen finns mycket av avig avantrock, det är händelserikt och delar av blåsarrangemangen återkommer i flera låtar. Här är det riktigt bra och varierat. På ”Sketch II (The Cellar Room Sketches)” tittar två klarinetter ödmjukt fram innan de får sällskap av både cello och pumporgel. ”Krickslåten” är en favorit med trevande och irrande start, sedan bräkande baritonsax av Lisen Rylander i frifräs och trumpetsolo av Emil Strandberg över lugna ytor.
Dessvärre kör det senare fast i ett mystiskt smygande stämningsläge. Fyra-fem låtar är alltför lika i både tempo och utstrålning. Mörkt och vemodigt – om än vackert – fångar låtarna förvisso sina titlar (”Litet Blått Café”, ”Birthday Alone, with the Dog and the Child...” och ”En dag eller två, kanske tre...”), och var för sig fungerar de, men tillsammans blir det lite baktungt.
Attacken i efterföljande ”I am the Arm” känns då befriande. Hård avantrock med en tvär baritonsax och staccatokomp. Tungt och bra!
Nygammalt 2015
