Att iscensätta sin musik i ett gränsland är komplicerat. Att göra det i flera samtidigt ännu svårare. Det är därför fascinerande att höra Shlohmo på sitt andra album så obehindrat röra sig mellan olika influenser. På Bad Vibes hörs musik som befinner sig i ett vägskäl. Det är en plats där r’n’b blandas samman med dubstep och än mer esoteriska melodier och ljud.
Mycket kring Shlohmo tycks okänt. Utöver att det bakom namnet döljer sig en Los Angeles-bördig Henry Laufer som numera studerar fine arts i San Francisco. Det är kanske bäst så. Som att det på något vis vore onödigt att i större utsträckning försöka dechiffrera de beståndsdelar som utgör Shlohmo när han gör musik som i sig uttrycker och illustrerar mer än vad en bakgrundshistoria någonsin kan berätta.
Bad Vibes är liksom en skiva som ringar in så mycket av en musikalisk samtid. Rytmer och uttryck från r’n’b ges i likhet med exempelvis hos How To Dress Well en mer avskalad framtoning. Till förmån för en renhet har utsmyckningar och utsvävningar tagits bort. Till skillnad från How To Dress Well tar Laufer dock sin musik än mer till en plats där gränsdragningar löses upp. Beats blandas med elektroniska svepningar, akustiska gitarrer manipuleras bortom igenkänning och ovanpå skiftande rytmer ligger ljud som drar mellan ambient och drömsk pop. Det renodlar en nivå av allvar kanske mer i linje med lågmäld dubstep men samtidigt bortom tydliga anspråk på traditionella strukturer.
Shlohmo gör musik som suddar ut konventioner och finner sin egen väg. Han utforskar en musikalisk gränslinje som även markerar tidstypisk känsla av progressivitet. Känslan är densamma som hos en av 00-talets mest hyllade och sedan bortglömda artister, Khonnor, men där Khonnor gjorde sentimentalt laddad pop vill Shlohmo istället utforska en kärna i musiken. Viljor och visioner samverkar för att skapa lika fascinerande som berörande toner.
Nygammalt 2015
