Norska Susanna Wallumrød har en stor vacker röst. I senaste numret av The Wire beskrev anmälaren den som ”stark icy soprano”. Magical Orchestra består i princip endast av keyboardisten Morten Qvenlid och henne själv. De bjuder in andra passande musiker till spelningarna. Här återfinner vi till exempel slagverksspelaren Erland Dahlen, gitarristen Helge Sten och sångerskan Mariam Wallentin.
På tidigare album har gruppen, bredvid det egna materialet, nytolkat kända låtar. Så har de klätt av Dolly Partons "Jolene" in på bara benen. Det är ett rätt intressant tilltag att inte i första hand göra covers, men försöka ta låtarnas texter på allvar och samtidigt lyssna på nytt på musiken. Här får vi två sådana omlyssningar. Först Roy Harpers "Another Day", där Susannas röst tillåts träda fram i förgrunden medan elektronik och ett ödsligt piano bildar bakgrund. Ett eko dröjer förstås av Peter Gabriels och Kate Bushs duoversion av låten. Det är välgörande i ett album, där det bjuds på mycket elektroniska klanger och där ljudbilden ofta blir som fluffiga rosa moln. Ett par spår längre fram följer Rushs "Subdivisions". Det är melodramatiskt intill gränsen av pekoralet. När hon sjunger ”I lost my mother, I lost her at sea” är det svårt att motivera den patetiska texten utan den pompösa rockens expressionism. Här blir det pretentiöst. Jag vrider mig generat, då jag hör texten avklädd på detta vis. Om de ändå hade haft ett uns ironi eller humor. Men det är ju knappast något som utmärker gruppen.
Klangbilden i musiken är stor, svävande, elektroniken används till storslagna, pösiga arrangemang. Musiken fungerar allra bäst, då arrangemangen är sparsamma och lyckas lyfta fram innehållet i text och musik, där ju Susannas röst är den största tillgången. Nu blir resultatet mer en fråga om feel-good än några som helst konstnärliga insikter eller uppenbarelser. Och sådan kan kännas besvärande, då den samsas med en strävan efter ett innehåll, som vill ge den ett slags konstnärlig legitimitet. Det räcker inte med att beundra någons utförsgåvor.
Det finns nog många som älskar denna blandning av pop, jazz, stark vokalmusik, men jag har samma lyssnarproblem som inför Wildbirds And Peacedrums; förutsättningarna finns, men...
Nygammalt 2015
