Soundofmusic - Ryuichi Sakamoto

Ryuichi Sakamoto / Illuha / Taylor Deupree: Perpetual

Joacim — Tue, 31 Mar 2015 10:18:11 +0000

Joacim Nyberg

Slapphänt ambient utan vare sig vilja eller riktning. Trots viss skönhet blir det helt intetsägande, kanske resultatet av ett ad hoc-möte.

Friskt vågat hälften vunnet brukar det heta. Men om hälften är vunnet har per automatik även hälften gått förlorat. Perpetual är en skiva där den förlorade hälften blir långt mer kännbar än den vunna dito.

Länkar (OBS! Glöm inte http://):

Ryuichi Sakamoto

Illuha

Taylor Deupree

12k

läs mer

Sakamoto_Deupree_Disappearance

Mattias — Wed, 16 Oct 2013 12:03:22 +0000

Joakim Sandström

Det har gått 35 år sen Ryuichi Sakamoto släppte sin första skiva med Yellow Magic Orchestra. Hans oöverskådliga diskografi är både gedigen och varierad. Från YMO:s märkliga barnprogramselectro fram till dagens kärva pianoklink över valfri ljudatmosfär.

Det har gått 35 år sen Ryuichi Sakamoto släppte sin första skiva med Yellow Magic Orchestra. Hans oöverskådliga diskografi är både gedigen och varierad. Från YMO:s märkliga barnprogramselectro, till vemodiga David Sylvian-ballader, genreöverskridande soloskivor, OS-invigningar och Oscarsstatyetter, fram till dagens kärva pianoklink över valfri ljudatmosfär. Det är svårt att inte bli imponerad.

läs mer

Christian Fennesz AUN

Magnus — Mon, 24 Sep 2012 22:21:43 +0000

Magnus Nygren

Vackert soundtrack från Christian Fennesz. Men taget ur sitt filmiska sammanhang uppstår en del problem.

Att Christian Fennesz så småningom skulle göra ett soundtrack är inte förvånande. Nu är det här (inspelat till största del 2010-2012) och det hör till österrikaren Edgar Honetschlägers Aun – The Beginning and the End of All things, en film om människa/natur, önskan att forma morgondagen och den hopplösa tron på den eviga tillväxten. Jag betvivlar inte en sekund att Fennesz med sin musik lyckas förstärka filmens budskap och vackra bilder, men tagen ur sitt sammanhang finns det en del problem.

Länkar (OBS! Glöm inte http://):

Ash International

läs mer

Willits+Sakamoto Ancient Future

Magnus — Wed, 12 Sep 2012 14:18:08 +0000

Mats Almegård

Andra mötet mellan Christoper Willits och Ryuichi Sakamoto är vackert och sparsmakat. Men det har gått inflation i Sakamoto-samarbetena på senare tid.

Efter samarbetet med Ocean Fire (2008) skickade Ryuichi Sakamoto ytterligare ett antal pianoskisser till Christopher Willits som varsamt adderat gitarr och elektronik till dessa sex nya stycken. Det är mycket vackert i all sin trevande stillhet.

Länkar (OBS! Glöm inte http://):

Ghostly International

läs mer

Alva Noto

Sven — Thu, 03 Nov 2011 22:46:25 +0000

Sven Rånlund

Alva Notos första riktiga dansgolvsplatta är underhållande, strömförande electronica med ekon av både Kraftwerk och Einsturzende Neubauten.

Med tanke på att Carsten Nicolai (Alva Noto) alltid gjort rytmbaserad musik är det lite lustigt att den nya Univrs omtalas som hans första renodlade ”dansmusikplatta”. Fortfarande slår man klackarna i taket med inte mindre än stor rytmisk möda, hans beats är komplexa och intrikata, men här finns faktiskt låtar som kan väcka även en soffpotatis.

Länkar (OBS! Glöm inte http://):

Raster-Noton

läs mer

Ryuichi Sakamoto/Alva Noto

Sven — Thu, 19 May 2011 22:47:07 +0000

Sven Rånlund

Alva Noto och Ryuichi Sakamoto sätter med Summvs punkt för sitt samarbete. Musik med piano och elektronik, suggestivt och skört som handblåst glas.

Samarbetet mellan Ryuichi Sakamoto och Alva Noto (Carsten Nicolai) gick nog inte hem i alla electronicafantasters stugor, men så är inte heller kamomill allas kopp örtte. Under sex år och på fem skivor har duon svarvat fram en tidstypisk och samtidigt säregen musik med piano och elektronik. Det handlar om storslagna klanger, glitch, perfektionism, passion. Inte sedan Fennesz i slutet av 90-talet smorde in elgitarren med knaster har väl någon skapat ett så känslosamt, närmast kontemplativt elektroniskt sound, så pass igenkännbart att det kunde patenteras.

Länkar (OBS! Glöm inte http://):

Raster-noton

läs mer

Fennesz/Sakamoto Cendre

Magnus — Thu, 07 Jan 2010 23:32:32 +0000

Mattias Jonsson

Christians gitarr och laptop möter Ryuichis piano och laptop. Fennesz karakteristiska ljudmattor svävar bakom Sakamotos sparsmakade pianotoner. Man sitter där och skärper öronen för att inte missa vad som ska komma härnäst.

Christians gitarr och laptop möter Ryuichis piano och laptop. Visst påminner upplägget delvis om det som Brian Eno och Harold Budd iscensatt på en rad fina skivor. I princip: elektronisk wizard möter akustisk musiker. Men jag tänker också på alla de nutida, ”postklassiska” kompositörerna (Max Richter, Johánn Johánnsson, Ryan Teague m fl) som väver egna ljudbilder där gnistrande electronica skjutsar de klassiska stråkarna in i nutid och framtid. En ensam pianist riskerar att bli aningen endimensionell, medan det däremot finns mycket att vinna i ett kreativt möte med en ljudtrixare.

Länkar (OBS! Glöm inte http://):

http://www.fennesz.com/

http://www.sitesakamoto.com/

läs mer

Willits + Sakamoto Ocean Fire

Magnus — Sat, 17 Oct 2009 21:12:32 +0000

Sven Rånlund

Christopher Willits och Ryuichi Sakamoto har stuvat in gitarr och piano i sina datorer och gjort en blöt skiva som omväxlande låter som en dykarklocka och en biltvätt.

Den som hoppats på stora pianoklanger när Ryuichi Sakamoto slår sig i lag med electronicaminimalisten Christopher Willits får vässa öronen. Efter tidigare duosamarbeten med Alva Noto och Fennesz har Sakamoto denna gång parkerat flygeln så djupt inne i datorns kretsar att det är nästan omöjligt att höra instrumentets traditionella ljud.

Länkar (OBS! Glöm inte http://):

http://www.12k.com/

läs mer

Alva Noto/Sakamoto: utp

test — Mon, 21 Sep 2009 21:30:33 +0000

Mattias Jonsson

Ambitiöst nytt verk av duon Noto/Sakamoto. Det rasslar, prasslar, skaver, gnisslar, surrar. För att i nästa stund porla eller drona. Eller klinga vackert och utdraget.

Det senaste samarbetet mellan Carsten Nicolai (Alva Noto) och Ryuichi Sakamoto tar deras musikaliska sökande till nya höjder. Album som "Vrioon" och "Insen" utforskade förtjänstfullt gränslandet mellan elektroniskt och akustiskt, i glimrande möten mellan skört knaster och stillsamt piano. Med "utp_" (vilket kan härledas till och utläsas som utopia) närmar sig duon konstmusiken och ett genomkomponerat uttryck som de är ganska ensamma om. Det här är verkligen ett verk som inte låter sig definieras så lätt, som försöker bryta med gängse musikaliska konventioner och traditioner.

Länkar (OBS! Glöm inte http://):

Raster-Noton

läs mer