Soundofmusic - Roy Campbell

Elisha_Campbell: Watching Cartoons with Eddie

Thomas — Wed, 11 Apr 2012 09:21:55 +0000

Thomas Millroth

Roy Campbell på trumpet tillsammans med slagverkaren Ehran Elisha ute på klassisk mark; det är fri jazz med rötter både hos Don Cherry - Ed Blackwell och Dizzy Gillespie – Max Roach. Det är en tidlös musikantisk uppvisning att bara njuta av.

Här är det rötter. Rötter i den amerikanska jäsande jazzkomposten. En rottråd leder till trumpetaren som tar ett litet informellt snack med ett annat instrument. Vi har King Oliver och Jelly Roll Morton förstås, i mina öron underskattad New Orleans/Chicago-minimalism. Och vidare framåt via Dizzy Gillespie och Max Roach till Don Cherry och Ed Blackwell.

Länkar (OBS! Glöm inte http://):

Outnowrecordings

läs mer

Stone Quartet Live at Vision Festival

Magnus — Wed, 04 Apr 2012 10:35:22 +0000

Magnus Nygren

Högklassig nutida improvisation med basisten Joëlle Léandre, trumpetaren Roy Campbell, pianisten Marilyn Crispell och Mat Maneri på viola. Sättningen ger ett ganska annorlunda och ”lätt” sound trots ”tunga” improvisationer.

[visionärt] Stone Quartet är högklassig nutida improvisation med basisten Joëlle Léandre, trumpetaren Roy Campbell, pianisten Marilyn Crispell och Mat Maneri på viola. Sättningen och avsaknaden av trummor ger ett ganska annorlunda och ”lätt” sound trots ”tunga” improvisationer. Inte minst lystern i Marilyn Crispells pianoklang gör att musiken ofta närmar sig det vackra, ibland nästan romantiska. Annars har ju improvisationsmusiken ofta en tendens att bli ganska svårsmält, speciellt när låtarna klockar in på mer än 30 minuter.

Länkar (OBS! Glöm inte http://):

Ayler Records

läs mer

Roy Campbell: Akhentane

Magnus — Mon, 05 Oct 2009 07:33:02 +0000

Thomas Millroth

Roy Campbell hör till den moderna jazzens främsta trumpetare – och traditionsbärare. Inspirerad av faraoner har han skapat ett ursvängigt album. Samtida jazz utan avantgardeambitioner, då den är som mest lyckad.

Jazz rakt av i den stora tradition, som ännu vårdas på båda sidor Atlanten. Det blir litet som gammaldags landskapsmåleri. Det är variationerna mot det givna konceptet som är intressanta. I detta fall pepprar Roy Campbell med ett slags österländskt allmängods. Men inte mer än att den jazziga grunden ligger kvar stadigt. Exotismerna lägger egentligen inte till så värst mycket. De blir ytligt tingeltangel.

Länkar (OBS! Glöm inte http://):

http://www.aumfidelity.com/

http://www.roycampbellmusic.com/

läs mer