Soundofmusic - Erstwhile

Radu Malfatti, Taku Unami

Thomas — Tue, 05 Feb 2013 10:41:16 +0000

Thomas Millroth

Mest tystnad eller ovilja att spela med Radu Malfatti och Taku Unami. Nästan en timmes väntan på små ljud medan herrarna lojt rör sig på scenen och inte vet vad de ska ta sig för. Ett album som oväntat blandar sig i vardagens små ljud, bara man spänner av och inte förväntar sig en massa musik.

Ett album att hylla eller hata. Liveinspelning från New York, där trombonisten Malfatti svarar på Unamis envisa fasthållande vid att icke vidröra något som kan likna musik. Inte ens tystnaden aktas, även om det är rätt tyst, ja, långa stunder helt knäpptyst med undantag av litet tillfälliga ljud. Till och med Cage undviks. Ändå reagerar Malfatti då och då med något disträ petande, några små knäpp, en del skrap och hostningar. Fast de kanske inte kommer från honom.

Länkar (OBS! Glöm inte http://):

Erstwhile

läs mer

Haunted House: Blue Ghost Blues

Mattias — Thu, 20 Oct 2011 14:25:41 +0000

Mattias Jonsson

Blue Ghost Blues är en mörk och tät historia. Inspirationen kommer från bluesen, förhållningssättet från impron, elementen och estetiken från rocken.

Haunted House är ett elektriskt kraftpaket bestående av avantgitarristerna Loren Connors och Andrew Burnes, sångerskan Suzanne Langille samt slagverkaren Neel Murgai (på handtrummorna daf och kanjira). Bandet släppte en skiva på impro-bolaget Erstwhile i slutet av 90-talet men skingrades kort därefter. Efter ett decennium av tystnad gjorde de till slut en endast-repa-på-soundchecket-spelning i New York vilket resulterade i att de nu är tillbaka med ett nytt album. Blue Ghost Blues spelades in under en dag i april i år. Det är en mörk och tät historia.

Länkar (OBS! Glöm inte http://):

Northern Spy Records

Loren Connors

läs mer

Radu Malfatti, Keith Rowe: Φ

Thomas — Wed, 27 Apr 2011 08:19:08 +0000

Thomas Millroth

Trombonisten Radu Malfatti och tabletopgitarristen Keith Rowe har båda en lång historia i impron som långsamhetens och lågmäldhetens profeter. På tre välmatade CD, varav två med kompositioner och en med fri impro, kräver de vår totala uppmärksamhet och belönar vårt tålamod.

Erstwhile har förpackat de tre cd-skivorna i ett fodral med en teckning av Keith Rowe, en stram linje på en yta av vackraste handgjorda papper. Det passar till musiken, som då jämförs med ett slags öronens och sinnenas hantverk. Jag skulle kunna fabulera kring denna Rowes räta linje över det ojämna underlaget, en obruten riktning trots det slumpartade visuella landskap, som pappret erbjuder. Jag tror att han har tänkt på det.

Länkar (OBS! Glöm inte http://):

Erstwhile

läs mer

Annette Krebs, Taku Unami, Motubachii

Thomas — Tue, 25 May 2010 18:56:13 +0000

Thomas Millroth

En återhållen resa av småljud och musikalisk styrning i långsamhetens innerligaste rum av två av dess musikaliska mästare, Annette Krebs och Tako Unami.

Allt finns här! Krebs har alltid en närmast encyklopedisk överblick över alla sina ljud som bor i gitarren på bordet, i laptopen, i smågrejerna, härvan av sladdar; och om hon uppträder som en stressad bibliotekarie innan hon sätter sig för att bläddra bland ljuden är det just för att hon är så fylld av kunskap, vetgirighet och känsla för det utsökta. Det är inte alltid hon vill visa allt, endast det mest utvalda, det hon gått och grunnat på eller som plötsligt överraskar henne. För Krebs är en musiker vars uppträdande gång på gång överraskar henne under en spelning.

Länkar (OBS! Glöm inte http://):

http://www.erstwhilerecords.com

läs mer

Pluramon + Schmickler + R/S One

Magnus — Wed, 13 Jan 2010 22:58:50 +0000

Magnus Nygren

Gitarrdriven pop med Pluramon, nutida elektronisk komposition påsoloskivan Altars of Science och brusig noise påR/S One som är ett samarbete med Peter Rehberg. Bredden är ett signum för Marcus Schmickler.

Tyske Marcus Schmickler håller ångan uppe och har släppt tre skivor nu under hösten/vintern. Gitarrdriven pop med Pluramon, nutida elektronisk komposition på soloskivan Altars of Science och brusig noise på R/S One som är ett samarbete med Peter Rehberg. Bredden är ett signum för Schmickler!

Länkar (OBS! Glöm inte http://):

http://www.piethopraxis.org/

http://www.karaokekalk.de/

http://www.erstwhilerecords.com/

http://www.editionsmego.com/

läs mer

Radu Malfatti: Imaoto

Thomas — Thu, 05 Nov 2009 16:55:11 +0000

Thomas Millroth

Sinusvågor tillsammans med en extremt reducerad trombon; ändå en absolut ljudupplevelse.

Den återhållsamma trombonisten Radu Malfatti tillsammans med Klaus Filips sinusvågor blir en dämpad föreställning. Filips är annars medlem i Los Glissandinos tillsammans med klarinettisten Kai Fagaschinski. Jag har hört en livespelning av isande skönhet, där klarinetten sökte övertonerna kring sinusvågorna. Här är det annorlunda. En absolut stämning härskar. Entonigheten regerar. Inga accenter eller betoningar. Det närmar sig den subtilaste och sparsammaste ljudkonst, där vi får koncentrera oss på de två spelarnas enkla klangfynd. Stanna upp i en estetik som redan var John Cages.

Länkar (OBS! Glöm inte http://):

http://www.erstwhilerecords.com

läs mer

Kai Fagaschinski, Burkhard Stangl: Musik

Thomas — Thu, 05 Nov 2009 16:47:32 +0000

Thomas Millroth

Lågmäld impro formad som suktande skönhet med skärande klanger. Ett porträtt av schlagerns längtande värld.

Kai Fagaschinski är klarinettist på Berlins överhettade improscen. Burkhard Stangl spelar gitarr och elektronik. De skapar en märklig musik, som sätter sig över också de överenskommelser som råder inom dagens impro och reduktion. Gestiken förändras, men inte så att de börjar spela gammal jazz. Nej, de går mycket längre och söker känslostämningar i den allra bredaste musiken. Albumet hänvisar öppet till schlagersångerskan Alexandra och hennes skiva ”Sehnsucht – ein Porträt in Musik”.

Länkar (OBS! Glöm inte http://):

http://www.erstwhilerecords.com

läs mer

The Magic ID: Till my Breath Gives Out (ErstPop)

Magnus — Mon, 12 Oct 2009 09:55:50 +0000

Magnus Nygren

Fantastisk skiva som ur impro och pop skapar något nytt. Två klarinetter, gitarr och dator gör låtar med sång där det abstrakta tar melodiska former.

”Till my Breath Gives Out” är en fantastisk skiva. Margareth Kammerer, Christof Kurzmann, Michael Thieke och Kai Fagaschinski blandar hämningslöst abstrakt impro med popens strukturer och melodier. Men resultatet lutar egentligen inte åt någon av dessa sällan korsbefuktade genrer, utan placerar sig på helt egna ben.

Länkar (OBS! Glöm inte http://):

http://www.erstwhilerecords.com/

läs mer

Toshimaru Nakamura/ Joe Foster/ Bonnie Jones One day

Johan — Tue, 29 Sep 2009 21:48:18 +0000

Thomas Millroth

Den japanske elektronikspelaren Toshimaru Nakamura tillsammans med två amerikanska musiker verksamma i Seoul, Sydkorea, Joe Foster och Bonnie Jones. Resultatet är ett stycke okonventionell ljudimpro fylld av blipp, blopp, gnissel, glitch. Total konsekvens utanför ramarna!

För många år sedan besökte jag London och fick tillfälle att lyssna till och diskutera med slagverksspelaren John Stevens. Hans idéer var musikdemokratiska. Alla skulle kunna spela. Han menade att den nya fria improvisationsmusik Spontaneous Music Ensemble skapade gav en sådan möjlighet, och önskade sig nya unga musiker, som aldrig övat vare sig klassiskt eller jazz och än mindre tränats i traditionell användning av instrumenten.

Länkar (OBS! Glöm inte http://):

Erstwhile

läs mer

Ami Yoshida / Toshimaru Nakamura: Soba to Bara

Magnus — Tue, 29 Sep 2009 07:55:29 +0000

Thomas Millroth

Duo mellan två av Japans mest intressanta improvisationsmusiker. Ami Yoshida använder rösten på ett skärande, halvkvävt och intensivt vis. Toshimaru Nakamura spelar "no-input mixing board" ur vilket han utvinner en mängd olika störljud. Mötet har resulterat i ett av de bästa improalbumen på mycket länge. Liknar inget annat.

Ami Yoshida använder sin röst på ett kvävt, strypt, gnisslande och fullständigt underbart vis. Hon sliter, luften kramas till vassa skärvor, då hon hackar fram sina minsta ljud. Utanför Japan är hon känd som en av dem som förnyat improvisationsmusiken i allmänhet och rösten i synnerhet. Hemmavid är hon lika mycket bekant som författare och kulturjournalist. Precis som Mats Gustafsson underströk vid senaste Nya Perspektiv har förnyelsen av den experimentella musiken haft några av sina viktigaste fästen just i Japan. Toshimaru Nakamura hör till den kretsen.

Länkar (OBS! Glöm inte http://):

Ami Yoshida

http://www.erstwhilerecords.com/

läs mer