”Ballads” är en rolig titel på en skiva för att komma från noiseheads som Fe-Mails Maja Ratkje och Jazkammers John Hegre. I vardagligt tal betyder ju ballad annars en sång med en historia. Tänk på jazzballader, powerballader, amerikanska murder ballads. Lugnt på ytan, det som sker händer inuti. Men, om man nu råkar vara experimentmusiker, varför inte göra (minst) tvärtom?
Första intrycket är starkt: så vackert, så delikat, så noggrant improviserat! John Hegre och Maja Ratkje använder akustiska instrument och fysiska föremål. Det är ljud man vill ta på, jag vill dit med öronen, känna med handen. Har det med det ”verkliga” i balladen att göra?
Första låten, ”Autumn leaves”, är knappast en instrumentalversion av Nat King Coles original, men helt säker kan man väl inte vara. Fragmentariska, konkreta mekaniska ljud från en inlånad “Bread box instrument” tar form av loopar – fast snarare improviserat än roterat genom sequencerprogram. Hårda, kantigt dämpade gitarrtoner, fler repetitiva ljud. I ”Blues for silent Bakers” får brödboxen kontakt med ett något som låter som ett spänt gummiband och en studsande golfboll mot bordsskivan. Ur elementen, och hur de hålls ihop, uppstår vackra, oregelbundna former. Det är lätt att sväva med.
Jämfört med Fe-Mail, som också arbetar med konkreta ljud, håller Ratkje och Hegre strängt på stillheten. Bara en låt skär av med noise-inslag, men inte ens då släpper de närkontakt med det gripbara i ljudbilden. I mjuk improvisation växer elektroakustisk musik fram. Repetitiva mönster, och så långa sjok av tystnad.
Maja Ratkjes mäktiga röst används nästan inte alls. Vem som gjort vad får man gissa sig till, liksom hur musiken spelats in. Själv ser jag dem framför mig; två oljudskåta volymfetischister, inlåsta i en mekanisk verkstad, som gett sig på att bygga ett dockhem av verkligt plink, skrap, bonk, knirr, fliss…
Avslutande ”Hammock Moods” är skivans stora stund, en kvartslång, flyktig sak. Ratkje gnolar lite, en gitarr lägger ackord som molnslöjor en stilla dag, ett ögonblick som tänjs på djupet och längden.
Möjligen – om man har väldigt rymlig hörsel, kan man härifrån ana en ny inriktning på noisemusik. Mild. Tålmodig. Behaglig. Som improvisation i det lägre registret är Hegres & Ratkjes ballader extremt imponerande.
(Publicerad 2006)
Nygammalt 2015
