Skivbolaget Ikuisuus lyfter fram en relik från det experimentella Finland. Talvi är en oslipad diamant från 80-talet, redo att upptäckas på nytt >>>
Recensioner
I Soundofmusic har vi recenserat hundratals skivor sedan starten 2005. Skivorna är sorterade i bokstavsordning på förnamn eller på första bokstaven i gruppnamnet.
En skiva med riktigt spännande samtidsjazz. Gruppen tar avstamp i jazz och improvisation som mixas med ”arabisk” gestik och influenser. Egenartad och personlig musik >>>
Trollbindande återutgivning av 80-tals-kassett från etiopisk musiker som besöker Sverige i början av december >>>
Efterlängtad återutgivning av den pånyttfödde Hailu Mergias kultplatta från 70-talets ethiojazzscen >>>
53 minuter frijazz av toppklass när Peter Brötzmann, Toshinori Kondo, Massimo Pupillo och Paal Nilssen-Love hyllar japansk författare. Inspelad på Jazz Em Agosto förra året >>>
Två syskonskivor med samtida slagverksmusi och en del annat. Norske Håkon Stene har många intressanta idéer och ingångsvinklar skriver Kristoffer Westin, även om det inte räcker riktigt hela vägen >>>
Två syskonskivor med samtida slagverksmusi och en del annat. Norske Håkon Stene har många intressanta idéer och ingångsvinklar skriver Kristoffer Westin, även om det inte räcker riktigt hela vägen >>>
Melodisk neopop som tar udda vägar. Bakom de lite skruvade ljuden ligger söta poplåtar, framförda med vek sång och akustisk gitarr. De kontrasteras mot trasiga elektroniska rytmer och förgylls med skira instrument som dragspel och klarinett >>>
Stämningsfylld improviserad musik inspelad i två av Köpenhamns kyrkor. Med trumpet, orgel och gitarr pendlar denna norsk-danska trio mellan det vackra och det skrämmande >>>
Berlinsk supergrupp under ledning av harpisten Clare Cooper gör musik i Alice Coltranes anda. De trycker in all energi de hittar i en koncentrerad punkt som de sedan drar ut i en horisontell linje. Kanonbra >>>
Två nya skivor med The Ex-koppling. Ett kittlande möte mellan Terrie Ex och Han Bennink. Jazzmetalimprovtrion OffOnOff (Terrie Ex, Paal Nilssen-Love och Massimo Pupillo) manglar med ett sagolikt flyt >>>
Han Bennink Trio bjuder på en tidsresa på Bennink & Co. Gediget bra och underhållande – men som att de senaste 30-40 åren inte hade funnits >>>
Fyra ljudverk som är tätare än en djungel. Hanna Hartman imponerar med musikaliskt öra och en suverän förmåga att förena kontraster >>>
Hanna Hartmans bearbetade fältinspelningar möter vindlande musiker som slagverkaren Jonny Axelsson och violinisten Anna Lindal. Elektroakustisk musik som krispig sallad >>>
En lekfull och trevlig soloskiva för gitarr, tramporgel och flöjt där Hannes Buder utforskar improvisation såväl som tolkar tyska folksånger >>>
Hans Appelvists skivor är som små världar som man försvinner in i. Det är vackert, otäckt, sorgligt >>>
Ett soloalbum av den schweiziske doldisen och rörblåsaren Hans Koch. Låter det kul? Jaså inte?! Då måste du lyssna, för här finns solon som är isande ilande bra, i en klass som så gott som inga andra rörblåsare förmår i dag. En undantagsmusiker väntar på dina öron >>>
Basklarinettisten Hans Koch hör till den experimentella musikens största hemligheter. Det är låg dynamik, det är lugn, avvaktande spel, men varje klang vägs, varje ton är hjärtskärande äkta. Tillsammans med elektronikaspelare Gaudenz Badrutt gör han en andlös föreställning >>>
Hans Koch på basklarinett, Jonas Kocher på dragspel och Gaudenz Badrutt med sin elektronik skapar en förtätad kammarimpro. En skiva som bekräftar att Hans Koch hör till de stora förbisedda improvisatörerna. Här omgiven av lystet lyssnande och samspelat improviserande musiker >>>
Stockhausen-adepten Hans Tutschku ger ett omväxlande och högintressant program på sitt senaste album Firmament. Över CD:ns tre kompositioner tar vi del av en fantasieggande elektroakustisk musik av mycket självständigt slag >>>
Bosse Hansson på orgel och Janne Carlsson på trummor var i slutet av 60-talet en självklarhet i musiklivet med sin blandning av fritt lir, orgeljazz, groove och sköna melodislingor. Här är de på två CD både live och i studio. Det håller >>>
Hanuman Jazz Quartet visar att jazzmusiken är levande och full av känslor. Musik som givit mig en otippad lyssningsupplevelse >>>
Harmonia var en supergrupp inom den tyska krautrocken. Titeln ”Live 1974” låter kanske inte såspännande, men egentligen är det här för bra för att vara sant. Fem helt nya, tidigare ohörda låtar som krautsvänger som sjutton. Monotont, pulserande, motoriskt, dynamiskt >>>
När Brian Eno samarbetade med Harmonia och Cluster skapades musik som både speglade sin tid, var före sin tid, och som lever utanför tiden. Av de tre aktuella återutgivningarna är den mest okända skivan, Tracks and Traces, med Harmonia & Eno´76, mest kittlande idag >>>
Portugisiska etiketten Ruby Red bjuder i vanlig ordning på högintressant och spännande musik. Denna gång en fusion av frijazz och psykedelisk folkmusik med Harmonize Most High >>>
Salvatore Borrellis har dragit ur strömkabeln och återvänt till det
akustiska. Med gitarren i centrum skapar han vacker musik i
gränslandet mellan det improviserade och det komponerade >>>
Gitarrminimalisten Harris Newmans livekonsert påAtalante i Göteborg har blivit till en djupt fascinerande skiva. Snuvig engångsmusik, som poesi utan ord >>>
Från 1973 och 1976 är den sydafrikansk-brittiske basistens mästerliga grupper, där jazz från båda kontinenter smälte samman. Det svänger, det sjunger, det är rasande då Miller, Chris McGregor, Louis Moholo-Moholo sätter igång jazzmaskineriet med bränsle från Sophiatown. Bättre än bäst är denna jazz >>>
Harry Partchs The Bewitched (inspelad 1957) ges ut på nytt av Cacophonic, en ny underetikett till eminenta Finders Keepers. En danssatir skapad av egenhändigt byggda instrument >>>
Skotska Hassle Hound gör samplebaserad folktronica med vackra melodier och aviga arrangemang. Förtjusande, som en lägereldsmusik för Kaoss Pad-generationen >>>
Blue Ghost Blues är en mörk och tät historia. Inspirationen kommer från bluesen, förhållningssättet från impron, elementen och estetiken från rocken >>>
Att avståndet mellan den klassiska musiken och pop inte behöver vara sålångt visas pådenna remixplatta. Intressant hur låtar påpreparerat piano sånaturligt kan glida över i pop formad av Barbara Morgenstern, Vert, Tarwater med flera >>>
Hela Don Cherrys "Complete Communion" och låtar av jazzgitarristen Wes Montgomery. Två norska grupper tolkar fint två stora namn inom jazzen. Drivet och lättheten i Cherrys musik får åter liv >>>
Ett ljudrum med gitarr och no-input-mixing-board fyllt av dramatik och gälla sinustoner, där man gärna dröjer som förtrollad av mötet mellan varmt gitarrljud och sönderbrutna klanger ur mixerpulten >>>
Trion Hear består av Hannes Strobl (Tyskland), Toshimaru Nakamura (Japan) och Tony Buck (Australien). Det är ett otroligt skickligt samspel som lyckas hålla kvar sin minimaliska stringens utan att tankarna far åt andra håll >>>
Nytt album från Heaven And. Friformrock med inslag av americana, blues, hårdrock, psykedelia och spacerock. Gitarristen Martin Siewert är storartad och växlar mellan slide och dist i improviserade låtar som hålls samman av fasta basgångar och fritt malande rytmik >>>
”Sweeter as the Years Roll By” är i grund och botten en rockskiva. En utveckling av postrocken och som repetetivt lyckas följa lösa ändar ända till slutet. På vägen dit bygger de upp tillstånd med både upprepning och förändringar i dynamiken >>>
Amerikanska trion Heavy Winged manglar psykedelisk metal på volym elva. Ibland brinner det till, men det är lite för långt mellan topparna >>>
Makalös livespelning från Meltdown Festivalen där supertrion Reid, Hebden och Gustafsson spelar på sin absoluta topp >>>
Möjligen är Dig! den franske musikern Heddy Boubakers farväl till saxofonen som han av hälsoskäl tvingades lämna. Här lyfter han fram instrumentets mikrotonala och rytmiska sida på ett mycket spännande sätt >>>
Droner och elektroakustiska ljudmiljöer från två olika skivetiketter – portugisen Heitor Alvelos manipulerar självbiografiska fältinspelningar, medan svensken Erik Jarl utgår från analog elektronik i samspråk med konkreta upptagningar för att gestalta en mytomspunnen plats och händelse >>>
Eld och vatten med Joachim Nordwall som den gemensamma nämnaren. ”The Idealist” både tämjer elden och släpper den fri påett både koncentrerat och begåvat sätt. Trion Heldén, Marhaug, Nordwall fryser ner de elektroniska ljuden till långt under nollpunkten, men är inte lika övertygande som ”The Idealist” >>>
Den amerikanska konstnären Helen Mirra har översatt ett filmprojekt, där hon systematiskt följt en latitud. Filmbilderna har översatts till gitarr, bas, ljudgenerator. Genom ett brus dyker tystnader, gitarr och bas upp. Det är spännande som en tyst sommarkväll med lätt bris och sus i träd och hav >>>
Hélène Breschand placerar med sin nya soloskiva harpan i strålkastarljuset och bjuder oss på riktigt spännande och annorlunda musik >>>
Tre nya skivor placerar det kanadensiska Tour de Bras på den kreativa musikkartan. Det är en blandning av prog, rock, jazz, elektroakustiskt, spacerock och noise med musiker som Sam Shalabi, Matana Roberts, Hélène Prévost, Sylvie Chénard, Cathy Heyden, Rémi Leclerc >>>
Den prisbelönte pianisten Helge Lien ger sig ut på egna strövtåg i improviserade landskap. Bra, även om han inte ger sig ut i väglöst land >>>
Vass linjestark elektronik av Sten Olof Hellström och John M Bowers. Det är tätt, samspelt, inga överdrifter, men skarpa nacksving på varje slumpartat ljud som uppstår. Ett flöde som strömmar likt vårbrus kring vadorna. Förlåt öronen >>>
Den tyske kompositören Helmut Lachenmann räknas med rätta till en av vår tids viktigaste tonsättare. Det är en musik som är på gränsen att gå sönder >>>
Den tyske kompositören Helmut Lachenmann räknas med rätta till en av vår tids viktigaste tonsättare. Det är en musik som är på gränsen att gå sönder >>>
Intresset för den nyligen bortgångne elektroakustiska kompositören Henri Pousseur fortsätter att stiga. Det belgiska bolaget Sub Rosa har givit ut en exposé över provokatörens femtioåriga komponerande >>>
Spännande kvinnlig duo från Danmark. Löst sammanhållna låtar improviseras fram på piano och saxofon >>>
Ett lyckat samlingsheat av ljudkonstnären och basisten Henrik Anderssons produktion 2005. Sju verk som tar olika uttryck men som vill ta ställning, föda idéer och ifrågasätta >>>
Tio soloimprovisationer med fett sound och stor teknik kopplar upp oss med den gamla fina trombonskolan, där läpparna talar och en lur är en lur. Det är både svettigt och vackert >>>
Skivbolaget Sofa har under hösten 2015 skämt bort oss med fantastiska releaser. Tre släpp om totalt 8-CD-skivor fulla av intressant improviserad musik >>>
Fri improvisation som vågar vara stark i det svaga. Utmärkta individuella insatser och ett fint samspel >>>
När Henrik Rylander och Leif Elggren besöker en krypta brinner datorerna. Inspelat live i Masthuggskyrkan hösten 2005. Suggestivt som satan >>>
Trion Henrik Walsdorff, Adam Pultz Melbye och Kasper Tom spelar en klassisk friform där detaljer och känsla spelar huvudrollen >>>
I över 30 år var basisten Henry Grimes borta från jazzen. Vill man höra var han står idag är danska Ilk Musics dubbelsoloplatta en ypperlig introduktion. Episk och poetisk musik, olika röstlägen hos en och samma berättare >>>
Inspelat 1984 i New York ett stycke glömd eller dold svart musikhistoria. En flödande, bultande och litet vemodigt sångbar frijazz. De fick ingen märkbar framgång, en enda LP gjordes och några stycken därtill är kvar: nu tillgängligt på denna cd. Tur >>>
Henry Threadgill spelar "musik som är fantasifullt obegriplig, ibland nästan obefintlig och bara helt underbar – jag älskar det här!". Per-Åke Holmlander öser beröm över den amerikanske blåsaren Henry Threadgill >>>
Med sitt egenskapade instrument flexichord skapar friformmusikern Herman Müntzing en lekfull impro. Närvaron och intensiteten gör skivans tio stycken till lika många tydliga individer >>>
Herman Müntzing spelar på självgjorda instrument, förstärkta objekt. I en räcka korta låtar håller han oss i spänning. Oväntade ljud driver runt i klungor samtidigt som små figurer och rediga rytmer i botten samlar klangerna. Det är så underhållande och oväntat att öronen aldrig vill slita sig >>>
Hermann Keller, pianist, Berlin, hör till legendarerna inom fri form och impro. Redan på 70-talet i DDR experimenterade han i en anda som hamnade mellan frijazz och modern konstmusik. Hans skivor är sällsynta. Här lyser han i dels en kvartettinspelning och i tjugonio solostycken >>>
Pianisten Hermann Keller pendlar mellan komposition och improvistation, han är en skarp improvisatör som är helt originell, en av improns allra största. Inte minst tillsammans med barytonsaxofonisten Manfred Schulze, som förekommer på ett spår. Skönt med så här originell impro som inte sneglar någonstans annat än på sig själv >>>
Två skivor med den brittiske improvisationsmusikern Mark Wastell som gemensam nämnare. ”Archi.Texture vol 1” tränger in i det inre hos både cello och piano, medan skivan med Keith Rowe saknar riktig styrsel >>>
Hyperintensivt och aggressivt från London-bandet Hey Colossus. Stenhård och vital psykedelisk doom >>>
Hijokaidan får på något egendomligt vis en gitarr att låta som en fräsande, enträgen elektrisk kraft som slungas in i ett bergrum redan till brädden fyllt med distorsion >>>
Hild Sofie Tafjord komponerar oerhörda påståenden och skarpa musikaliska manifestationer påsin första skiva under eget namn. Hon knådar valthornets klanger och toner till ett organiskt drama >>>
Den isländska cellisten Hildur Gudnadóttirs första skiva på brittiska Touch är strålande. Droner, melodier och cellotoner klädda i underbart vemodiga dräkter >>>
Två nya skivor med Hildur Gudnadottir. Otroligt vackra soloskivan Saman där hon binder samman sin cello och sin röst, mer dronande Terra Null med gruppen Angel med Ilpo Väisänen och Dirk Dresselhaus >>>
När Benny Nilsen lämnar Touch tycks han ocksålämna den hörbara inverkan av naturen. Men dronerna är fulla av liv, om än mörka. Tvåfina skivor, där slagverkaren Z’ev för in musiken i industrilandskap och framförallt cellisten Hildur Gudnadóttir gör fina inbrytningar i dronerna >>>
En kombination av Loren MazzaCane Connors drömska gitarrtexturer och Keijo Hainos allra mest introspektiva och lågmälda repertoar >>>
Det finska musikhoppet Horst Quartet visar med denna liveinspelning att den fria improvisationen har mycket gemensamt med skidhoppning >>>
Efter att ha börjat som ett mysterium har den amerikanska filosofistudenten Tom Krell under sitt alias How To Dress Well lyckats göra ett av 2010s bästa debutalbum >>>
Gränslös frijazz med böljande intensitet och intressanta statements. Gamle Schlippenbach visra att fortfarande är kung på pianopallen >>>
Två nya skivor sätter Hugh Davies live-elektronik i både historiskt och aktuellt ljus. Den ena består av outgivet material. På den andra samspelar några improvisationsmusiker med Davies inspelningar och visar att denne elektroniske pionjär också var en tidlös improvisatör >>>
Två nya skivor sätter Hugh Davies live-elektronik i både historiskt och aktuellt ljus. Den ena består av outgivet material. På den andra samspelar några improvisationsmusiker med Davies inspelningar och visar att denne elektroniske pionjär också var en tidlös improvisatör >>>
Två skivor med cellisten Yasumune Morishige, den ena ren och skär njutning och den andra så viljelös att den får mig att tvivla på improvisationsmusiken >>>
Det uppstår skev och trasig popmusik när Gary War och Taylor Richardson slår sina skruvade hjärnor ihop som duon Human Teenager >>>
Spänsten och det studsiga soundet förenar Ståle Storløkkens keyboards och Thomas Strønens trummor. Till det Sidsel Endresens ordlösa improviserade sång. Det är lyckat och bra >>>
Nerviga rytmer i högt tempo och utrycksfulla improvisationer fårn denna nya norska trio med slagverkaren Ingar Zach, gitarristen Ivar Grydeland och basisten Tonny Kluften >>>
Norska Huntsville gör kraftfull och rytmiskt drivande musik i gränslandet mellan improv, drone, postrock och jazz. Vällagrad och inkännande musik med smak av både Miles Davis och Sonic Youth >>>
Norska Huntsville har spelat in i ett mausoleum och resultatet har blivit ett boomande, gigantiskt sound. Magnifikt men aningen riktningslöst >>>
Två vitt skilda skivor med norske slagverkaren Ingar Zach. Den ena en underbar resa i det suggestiva där slagverket glänser, den andra en såsig elektronisk värld utan udd >>>
Keith Wood och hans Hush Arbors-projekt spelar avskalad och säregen folkmusik i skydd av skogens täta grenverk >>>







































































































Nygammalt 2015

