Det var ju inte tänkt så. Men Leucocyte blev Esbjörn Svensson Trios sista skiva. Och den är experimenterande, vidöppen, uppslukande. Improvisationer utan slut >>>
Recensioner
I Soundofmusic har vi recenserat hundratals skivor sedan starten 2005. Skivorna är sorterade i bokstavsordning på förnamn eller på första bokstaven i gruppnamnet.
Världen är liten. Improvisationsmusik vet inga gränser och East-West Collective är ett bra exempel på hur härliga multinationella musikaliska möten kan vara >>>
Malmösångerskan Edda Magnasons album lyser av hennes klara röst och rättframma texter. En singer-song-writer med ovanligt bred repertoar. Dessutom är hon en finfin pianist >>>
Edda Magnason sätter musiken igen där hon vill ha den, ljust, svävande, rytmiskt och fyllt av underfundiga vardagliga texter >>>
Seymour Wrights preparerade saxofon möter Eddie Prévosts egensinniga slagverk på en skiva som är lika mycket politik som musik >>>
En trio unga musiker som spelar busigt, klirrigt, mycket återhållsamt och fyllda av energi. En musik som inte vill vara jazz, knappast är vanlig impro, men som får öronen att fladdra. Kom ihåg namnen: Edith Alonso, piano, Kumi Iwase, rörblås och Antony Maubert, elektronik; ni kommer höra om dem, lyssna genast >>>
Två fina skivor med den spanske pianisten Agustí Fernández som gemensam nämnare. Akustisk supertrio med trumpetaren Peter Evans och saxofonisten Mats Gustafsson samt elektroniskt klingande Vents med Joan Saura på sampling keyboard och live-elektronik >>>
Roy Campbell på trumpet tillsammans med slagverkaren Ehran Elisha ute på klassisk mark; det är fri jazz med rötter både hos Don Cherry - Ed Blackwell och Dizzy Gillespie – Max Roach. Det är en tidlös musikantisk uppvisning att bara njuta av >>>
Konsert med Einstürzende Neubauten från hösten 1990 i efterdyningarna av Haus Der Lüge. Skarpa detaljer. Sönderfallande landskap. Hallucinationer >>>
Historisk trioinspelning där Sven-Åke Johansson möter Conrad Schnitzler. Lågmält men med en klart kosmisk krautkänsla inte minst från elgitarristen och den tredje personen i trion, Norbert Eisbrenner >>>
Underbar skiva där det komponerade möter det improviserade. den norske kompositören Buene tar fram spänningarna mellan ensemblespel och trumslagaren Ingar Zach och gitarristen Ivar Grydeland >>>
Ekkehard Ehlers tar hjälp av akustiska musiker när han släpper den nya skivan Adikia. En märklig skiva som är svår att greppa, men likväl bra och spännande >>>
Ekkehard Ehlers är tillbaka med ett lyckat album där akustiska instrument möter täta vävnader av samplingar och manipulationer. Den polske slagverkaren Paul Wirkus imponerar stort, både på ”Ballads” och ”Forest full of Drums” >>>
Briljant samlar elektronisten Christof Kurzmann ihop ett band med bland andra blåsaren Ken Vandermark och trumslagaren Martin Brandlmayr och hyllar poeten Alejandra Pizarnik. Tydliga kompositioner med fria improvisationer där sången har en bärande roll >>>
Björneborgsbandet Eleanoora Rosenholm blandar disco, pop, progg och hårdrock i en originell mix. Men trots det är deras andra skiva något av en besvikelse >>>
Drömlika och svävande tillstånd av detta finska band som spännande blandar elektrisk pop, prog och syntetisk disco >>>
Dansken Magnus Olsen Majmon, aka ”Elektronavn”, rör sig mellan sinnesutvidgande psykedelika och droneimprovisation med en friformig lekfullhet som är svår att motstå >>>
”Songs of Impermanence” visar sig omedelbart vara en omtumlande, nästan fysisk upplevelse med spöklikt kusliga, hemsökta droner konstruerade från klarinett, röst, gitarr, orgel, flöjt, gong, harpa, fältinspelningar och percussion >>>
Valthorn, bas, piano i jazzbetonad, konstmusikaliskt influerad triomusik med mörk ton, stor virtuositet, och en obestridlig klangskönhet. Musik sent i tiden >>>
Två fina feedbackinspelningar av den franska elektronisten Eliane Radigue från slutet av 60-talet. Åren utanför offentligheten har inte gjort dem daterade – tvärtom >>>
Elin Larsson Group är tillbaka med nytt album. Ibland tryckande bra, ibland lite slickt tråkigt. Men trevligt hela vägen igenom >>>
Tre som blir ett med olika språk. Bingsjön meets Casamance och så blandar sig nån latinamerikan i det hela och han har förstått alltsammans. Resultatet är en märklig musik där alla klistrar sig på varandra, Ellika Frisell, Solo Cissokho, Rafael Sida Huizar har gjort en närmast fulländad feelgood skiva - också med mörka stråk - där olika kontintenter visar sig vara en >>>
New York baserade avantgarde-gitarristen Elliott Sharp spelar åttasträngad gura i elva förtätade, rivande, röjande stycken som inte lämnar någon ro. Jimi Hendrix har en date med Derek Bailey >>>
Remembrance är en skiva som fått mig att tänka till ordentligt. Jag har hittat något väldigt intressant. En detaljerad analys och djupa tankegångar erbjuds den som orkar lyssna och läsa†>>>
Emil Strandbergs första skiva i eget namn blottar ett allvarligt, meditativt konstnärskap, där vägen verkar vara jazz men där musiken ändå tar oväntade språng. Stackenäs gitarr spretar, Landins bas lunkar och Strandbergs stora raka ton söker sig vidare i något som mest liknar skapartrans i lugn takt >>>
Emil Strandberg trumpet, David Stackenäs gitarr och Pär Ola Landin bas skapar triomusik utanför tiden. Jazz, javisst, men då utan alla klichéer och referenser. här är trion som lågmält, abstrakt, vackert, känsloladdat gör en helt egen sorts samtidskommentar >>>
Berikande soundscapes från Cenralamerika, Sydamerika och Asien. Emmanuel Mievilles mikrofoner skildrar mötet mellan människa och natur med en stark känsla för detaljer >>>
Två fina skivor från bolaget Zerokilled som är starkt präglade av berättelser, där den ena borrar djupt i historien medan den andra försöker fånga nuet >>>
När Brian Eno samarbetade med Harmonia och Cluster skapades musik som både speglade sin tid, var före sin tid, och som lever utanför tiden. Av de tre aktuella återutgivningarna är den mest okända skivan, Tracks and Traces, med Harmonia & Eno´76, mest kittlande idag >>>
The Summary of 4 är en skiva där samspelets magi tar musiken till höga höjder. Schweiziska Ensemble 5 spelar med varandra och för varandra och musiken är full av liv >>>
Brian Pyle – från Starving Weirdos – rör sig från norra Kalifornien till Angkor Wat i en av årets bästa droneskivor >>>
En stillsam, reflekterande och viskande jazz får vi på denna svensk-amerikanska trios utsökta debutalbum >>>
Erdem Helvacioglu är en turkisk kompositör som gjort en storstilad och extremt begåvad platta i den lite mossiga genren elektroakustisk musik. En klar stjärna på uppgång >>>
Brooklyn vibrerar av lekfulla ljud och oförutsägbara korsbefruktningar. Black Dice dansar in i en science fiction-film med trasiga rytmer och sugande frekvenser. Och när gruppens flitigaste medlem Eric Copeland solodebuterar är den kalejdoskopiska musiken både kontaktsökande och besvärlig >>>
Fältinspelningar bearbetade och hopklippta av franske Eric La Casa, där tusentals surrande bin bidragit med ljudmaterialet >>>
Franske basisten och hemmagjordaelektronikprylarmusikern Éric Normand spelar ihop med en rad kompisar, bland dem altsaxofonisten Christine Abdelnour, med ett överraskande fantastiskt resultat. Inte en konvention respekteras, otroheten är legio och musiken sprakande modig >>>
Den abstrakte svartmålaren Pierre Soulages har inspirerat en kvartett lyhörda och nyfikna konstmusiker till en kollektiv improvisation. Sällan hördes skarpare, tätare och intelligentare samspel. En överraskning, där det synliga görs osynligt men hörbart och på köpet är det späckat med instrumentala höjdpunkter av cello, rörblås, piano och slagverk. Musik som gestaltar svärta och struktur. Också fascinerande med mästerlig impro utanför den vanliga impron >>>
Jazzig och fri folkrock från 1968 – Erica Pomerances You Used To Think är en riktig undergroundpärla som förtjänstfullt plockats fram ur gömmorna av ESP >>>
Erik Bünger har med The Empire Never Ended släppt 2015 års mest spektakulära skiva. Otrolig musik och en fantastisk produkt. Se och hör och häpna >>>
Erik Carlssons solodebut är en kärleksföklaring till klangen med en tung doft av mässing och harts >>>
Erik Carlsson använder slagverken på ett väldigt okonventionellt sätt på sitt andra soloalbum. Nyfiket och varierat söker han upp spännande klangliga rum >>>
Erik Enocksson är tillbaka med en ny avskalad EP och en ny röst. Men vemodet hänger han kvar vid och det är fortfarande den starkaste slagkraften i musiken >>>
Erik Enockssons vackra musik till Farväl Falkenberg går på djupet med enkla och känslofyllda arrangemang >>>
Erik Enocksson fortsätter att skapa intressant filmmusik. Den här gången tecknar han ett mörkt porträtt av Apan >>>
Pasolinis poesi står som inspiratör för denna duo med cello respektive dator, gitarr och piano. Dramatiskt, luftigt och mystiskt och ett gästspel av beatförfattaren Lawrence Ferlinghetti >>>
Nya skivor på det norska skivbolaget Hubro brukar betyda spännande musik från jazz- och improvisationsscenen i Norge. Inget undantag denna gång heller när fyra utgåvor recenseras >>>
En alldeles enastående duo-skiva från två mycket speciella musiker. Elektroakustisk musik när den är som allra bäst >>>
Frän samling med turkisk rock/pop/psykedelia-pionjär. Låtar mellan 1970-1977. Klent dock med endast 11 låtar på en auktoriserad utgåva >>>
Finska Circle gifte samman sin egen musik från en gammal kassett med en ännu äldre inspelning av elektronmusikpionjären Erkki Kurenniemi. En tidsresa där bägge kommer fram >>>
Tre intressanta slagverkare släpper nya soloskivor på en och samma gång. Det visar på en fantastisk bredd i samtidens slagverksmusik, från brutalt ös till överlagringar till elektroakustiska system >>>
Kalifornien möter Portugal på en skiva ägnad åt strängarnas sällsamma ljudvärld. Med lyckat resultat >>>
I den fina kontrasten mellan ljus och mörker skapar Dark Wave-duon Év of Isis ambitiös musik som dröjer sig kvar >>>
Återutgivning av den första skivan på det brittiska bolaget Incus från 1970. Underbart att denna skiva nu finns på cd – ett mästerverk inom den europeiska improvisationsmuisken med Evan Parker, Derek Bailey och Han Bennink >>>
Evan Parker med sin sopransaxofon i kyrkan St Peter’s i Whitstable, England. Den mycket fina akustiken i kyrkan lyfter fram Parkers cirkulära saxofontoner på ett alldeles strålande sätt >>>
Ett riktigt tungviktsmöte mellan improvisations-legenderna Evan Parker och Joe McPhee, men istället för högerkrokar och uppercuts bjuds det på vackra och lågmälda dialoger >>>
Evan Parker river inte längre upp sår i själen utan gräver sig inåt i hans så karaktäristiska klanger och skapar kreativa universum; med tenorsaxofonen med pianisten Misha Mengelberg och med sopransaxofonen med elektronisten Matthew Wright >>>
Evan Parker i skrälligt men eftertänksamt tenorsaxspel svävar lyckligt bland Sten Sandells orgelklanger i ett fylligt engelskt kyrkorum >>>
Förnäm frijazz med Evan Parker, Eddie Prévost och John Edwards. I två långa låtar kokar de fortsatt liv i gamla rytmer och fraser. Mästerligt >>>
Evan Parker på tenorsax spelar hisnande sköna duetter med pianisten Matthew Shipp på två cd. En är studioupptagningar, kontrollerade, vackra som bergkristaller, en är en livekonserter, där framför allt Parker får spela sitt glanslösa spel på ett vis som får nackhåren att resa sig. Rena förförelsemusiken. Det trodde ni inte om Evan Parker! >>>
Sorgsna sånger ekande av övergivenhet, som använder gamla klichéer samtidigt med oväntade ingångar. Musiken är en blandning mellan klangligt avantgarde och konserverad country. Och över alltsammans lyser Eva Lalanders egenartade röst >>>
Eva Lalander har en av de mest egenartade rockrösterna, som smäller i taket gungande på orgelns hymner eller den mest elementära rock som slungar henne ut i all amerikanas periferi och faktiskt kärna >>>
Två soloskivor som erbjuder något nytt och extraordinärt spännande. Extrem teknik i kombination med stor musikalitet. Det är bara att höra och häpna >>>
Evening Fires bjuder på sinnevidgande lägereldspsykedelia som påminner om Sunburned Hand of the Mans glansdagar >>>
På nya skivan Recon bjuder den elektroakustiska trion Eventless Plot varsam och spröda kompositioner som dröjer sig kvar >>>
Den svensk-isländska supergruppen Evil Madness – Jóhann Jóhannsson, BJ Nilsen, Stilluppsteypa, DJ Musician – gör inte ond musik, trots namnet. "Demoni Paradiso” är istället ett instrumentalt synthalbum med lika delar harmonisk kraut och skön, mörk ambient >>>
Isländsk-svenska supergruppen Evil Madness har på sin fjärde skiva gått ned sig i 80-talsdiscon. Ointressant på ett attraktivt sätt, resonerar en kluven recensent >>>
Extrem musik från noiseveteraner. Evil Moisture hasar som en spansk skogssnigel på jakt efter mat. Något ojämnt, men de laddade momenten lockar >>>
Kraftfullt processad instrumentering, laptop och fältinspelningar bildar en långsamt föränderlig massa som först öppnar upp sig för att sedan sluta sig i något som närmar sig det subtilt ogenomträngliga >>>
24 stycken experimentell musik med någon anknytning till Östergötland. Idén låter helt corny, resultatet är hårresande bra. Det knastrar, sprakar, blixtrar och maler på slätten >>>
Exploding Star Orchestra är såväl en trevlig överraskning som ett styrkebesked. Det handlar om storbandsjazz i ny form. En ambitiöst upplagd svit som tar med lyssnaren på en varierad och vindlande resa >>>
På det nya albumet når Explosions in the Skys postrock inte samma höjder som på föregångaren ”The Earth is Not a Cold Dead Place” >>>
Tre skivor från frijazzens New York som visar att det finns musiker med annat i ryggsäcken än det blytunga och hårdsmälta. Ibland är det framåtblickande, ibland bara bra jazz, ibland bara goda idéer i ett sökande efter nya uttryck. Men spännande >>>
Eyes Like Saucers gör känslosamma, påträngande harmoniumkompositioner som tangerar gränserna till säväl drone, minimalism som existensialism >>>

































































































Nygammalt 2015

