Portugisiska Ruby Red Editora har gett ut högintressant japansk musik. Ex Boredoms, Ex Zeni Gevas Tabata Mitsurus ”We all gonna face the rising sun ” leder rakt in i ett parallellt universum fyllt med musik som kokar på hög värme >>>
Recensioner
I Soundofmusic har vi recenserat hundratals skivor sedan starten 2005. Skivorna är sorterade i bokstavsordning på förnamn eller på första bokstaven i gruppnamnet.
Sverige och Pakistan flyter ihop på ett märkvärdigt naturligt sätt på Taken By Trees andra album. En skiva som stannar kvar. Pop, folk och qawwali >>>
God debut av japanske Takuma Itoi. Mjukt med minimalistiska inslag – man vaggas fram och tillbaka och tänker påfina saker >>>
Trion Tandaapushi tar vid där krautband som Can, Neu och Faust slutade. Deras instrumentala och monotona motorvägsmusik lämnar ingen oberörd >>>
”Det jag slås av, igen och igen, är musik som är omedelbart tilltalande och samtidigt nästan outgrundlig. Den är utforskande och glasklar, kontemplativ och spännande.” Det skriver Sven Rånlund efter att ha satt tänderna i Tapes nya album ”Luminarium” och återutgivningarna av ”Opera” och ”Milieu”. En liten treklang, i det stora musikflödet, men en vacker händelse värd att uppmärksamma. Fortfarande liknar Tape mest sig själv >>>
”Det jag slås av, igen och igen, är musik som är omedelbart tilltalande och samtidigt nästan outgrundlig. Den är utforskande och glasklar, kontemplativ och spännande.” Det skriver Sven Rånlund efter att ha satt tänderna i Tapes nya album ”Luminarium” och återutgivningarna av ”Opera” och ”Milieu”. En liten treklang, i det stora musikflödet, men en vacker händelse värd att uppmärksamma. Fortfarande liknar Tape mest sig själv >>>
”Det jag slås av, igen och igen, är musik som är omedelbart tilltalande och samtidigt nästan outgrundlig. Den är utforskande och glasklar, kontemplativ och spännande.” Det skriver Sven Rånlund efter att ha satt tänderna i Tapes nya album ”Luminarium” och återutgivningarna av ”Opera” och ”Milieu”. En liten treklang, i det stora musikflödet, men en vacker händelse värd att uppmärksamma. Fortfarande liknar Tape mest sig själv >>>
Den fransklibanesiske Tarek Atoui skapar förtätad elektronisk musik som sjuder av beats och ljud av folkmassor och rop. Det skarpa ljudlandskapet berör hans politiska engagemang, musik långt närmare extasen än new age >>>
Mats Gustafsson, Barry Guy och Raymond Strid spelar en mycket angelägen musik. Inte för att den skulle vara nyskapande, det är den inte, utan för att den är framförd på ett så fenomenalt sätt >>>
På nya albumet Shoals går Taylor Deupree utanför ramarna. Visst handlar det fortfarande om försiktig minimalism men själva grundljuden är inte längre elektroniska utan kommer från javanesiska och balinesiska gamelaninstrument >>>
En liveinspelning med Taylor Deupree och Kenneth Kirschner som framgångsrikt för samman det gamla pianot med den nya laptopen. Mycket har det blivit att lyssna på >>>
Saxofonisten John Tchicai har tillhört jazzavantgardet i mer än 40 år. På ”Coltrane in Spring” med tre danska musiker visar han att han fortfarande är högintressant. Briljant melodisk frijazz >>>
Teemu Åkerblom har satt ihop en kvartett som visar upp den nya unga generationen finländska jazzmusiker, som rör sig med stort självförtroende genom såväl tjusiga bop-kompostioner som mer fria improvisationer >>>
Med barnets nyfikenhet och närvaro stiger Tenniscoats in i en naturromantisk samtidssaga. På nya Temporacha sviker den japanska duon inte sin nyfikenhet och glädje över att skapa ljud och musik >>>
Tenniscoats skapar försiktigt tassande, undersökande, drömsk musik som låter som en blandning av Maher Shalal Hash Bazs fragmentariska pop/folk/psykedelia och den sorts korsbefruktade ljudbild som är Tapes signum >>>
Japanska Tenniscoats nya skiva är en svensk kärleksaffär med smak av Tape. Frisk och mild pop med måttlig sötma >>>
12-mannaband med ledning av Ken Vandermark pendlar genialt mellan det komponerade och det improviserade påen av årets bästa skivor >>>
Ken Vandermarks trettonmannaorkester Territory Band har tillägnat och låtit sig styras av Fred Anderson påsin sjätte skiva >>>
Terry Riley i psykedelisk högform påen liveinspelning från 1968. Pulserande, hypnotisk och magnifikt >>>
Testbild! är ett band som älskar puttrande melodier, finstämda arrangemang, svävande elektronik och högtflygande melodramatisk pop. De gillar dock esoterisk folk, själaförstörande drone och progressiva 70-talsdoftande improvisationer precis lika mycket >>>
Tetuzi Akiyama har tatt en litt ny retning på sin nyeste EP, med litt hell og litt uhell >>>
Jozef Van Wissem är en förnyare av den barocka lutan och genom musikaliska palindromer och rigida strukturer utforskar han dess vokabulär. Soundofmusic har lyssnat närmare på tre av hans utgivelser >>>
Gitarren står i fullt fokus och visas upp från dess bästa sida på en Americana-doftande gitarr-trio-skiva där klanger och behärskning bär fram enkla och vackra historier från västern >>>
Opp av sofaen, ut i naturen! Lytt til havet og kikk på døde trær. Andreas Ervik blir uppåt av två nya improskivor på norska Sofa >>>
Spännande möte mellan snarlika musiktänkare från Sverige och Japan. Klangliga samtal, inspelat i tre svenska städer, där improvisation blir ett slags poesi >>>
Ljudkonstnären Thanos Chrysakis fortsätter att utforska strukturer och estetiska dimensioner i sina verk. På ΕΚΝΗΨΙΣ tar han oss genom finstilta kompositioner med subtil dragningskraft >>>
Den hyperaktive tonsättaren Thanos Chrysakis är ständigt aktuell. Denna gång solo och med kvintett och resultatet är två fina skivor modern konstmusik >>>
Aural Terrains fortsätter att släppa intressant elektroakustiks musik. Denna gång med trion Garnet Skein som skapar brutala och fysiska kompositioner med hjälp av fältinspelningar, gitarr och digitalt brus >>>
Michael Tanner från Plinth och Nicholas Palmer från Directorsound har var för sig gjort en del, men i The A-Lords möts de för första gången och skapar en både anspråkslös och mycket vacker skiva >>>
As The Crow Flies kan liknas vid en snygg och smart tapet. Vid rätt tillfälle och i rätt belysning är den underbar, andra gånger tråkar den ut en. Den syntetiska ljudbilden är dock kristallklar och inbjudande >>>
The Ames Room är en kraftfull trio som inte tvekar att lägga i högsta växeln. Musiken rusar fram och lämnar lyssnaren utmattad men uppfriskad. Klassisk frijazz med turbomotor >>>
En trio-skiva med improviserad musik av absolut högsta kvalité. Instrumental kontroll och musikalitet i perfekt balans, och musik full av överraskningar >>>
Erotikon utgörs av långsamt böljande drone-stycken. Musiken ligger som en tunn, varm morgondimma i rummet. Anslaget är så mjukt att det kan kallas silkeslent >>>
Brittiska The Big Eyes Family Players skapar melodramatisk folkmusik, drömsk experimentalism och tårdrypande melankoli idealisk för regntunga och dimhöljda oktoberdagar >>>
The Black Twig Pickers – med två medlemmar från dronebandet Pelt – uppdaterar hillbillymusik från Virginia och Kentucky så att det spritter i benen >>>
The Caretaker imponerar. Långsamma, ledsamma och längtande fraser från svunna tiders salongsjazz möter modern dimma och knaster. Det är elegant. Extremt vackert och spöklikt >>>
The Caretaker är tillbaka i koncentrerad form. Patenterade samplingar från svunna tiders salongstradjazz, accentuerat skivknaster, tematik kring hjärnans och minnets funktioner >>>
Denna trio med blåsarna John Butcher, Axel Dörner och Xavier Charles visar att det är fullt möjligt att mixa ihop improvisationsmusik. Sus, bubbel och gnissel samsas med långt utdragna toner och ljud >>>
Brittiska Convergence Quartet är tillbaka med sin tredje skiva som spelades in vid ett framträdande på London Jazz Festival för ett par år sedan, och det tar inte särskilt lång stund innan man ser skälet att de vill dela med sig av materialet >>>
Två fina album från norska frijazzarna i The Core. Ett med skrivet material av Vidar Johansen och ett med liveinspelningar från turnéer i Polen. Melodisk och rytmisk frijazz som svänger som attan. Nye saxofonisten Jörgen Mathisen klarar sig utmärkt >>>
Två fina album från norska frijazzarna i The Core. Ett med skrivet material av Vidar Johansen och ett med liveinspelningar från turnéer i Polen. Melodisk och rytmisk frijazz som svänger som attan. Nye saxofonisten Jörgen Mathisen klarar sig utmärkt >>>
Svenska jazzgruppen The Countrys debutalbum har goda intentioner, gitarristen Alexander Simm glimtar till, men musiken fastnar allt som oftast i ett mellanläge >>>
The Dead C återvänder till sina skitiga och vagt melodibaserade rötter på det nya albumet ”Secret Earth” >>>
Det hör inte till vanligheterna med death metal-omslag på skivorna i improvärlden! Nu är det här. Klarinettisten Kai Fagaschinski och pianisten Chris Abrahams är dock mer "less" än "more" >>>
Axel Dörner, Sture Ericson, Joe Williamson, Raymond Strid skapar pålitlig kammarimpro. Hårt hållet kolliderar med upplösning, men alltid finns en bländande klangrikedom, detta är en grupp som lyser av medlemmarnas möjlighet att stanna upp mitt i linjerna. Lika mycket allvar som underbar klang >>>
The Ex har alltid varit undergroundaktivister, med musiken som vapen. De senaste åren har det holländska bandet uppmärksammats mer och mer. De spelade på den senaste Nya Perspektiv-festivalen, olika sidoprojekt har hyllats och gruppens afrikanska projekt är ett spännande kapitel. När The Ex spelade i New York den 11 september 2004 var dokumentärfilmaren Jem Cohen på plats. Nu finns filmen på dvd >>>
Gamla punkrävar blir som nya med haltande, hackande, intensiv rock i kombination med råsvängande blåsare som Vandermark och Gustafsson, men allra mest svänger det, då de etiopiska takterna tas fram >>>
Improvisation, komposition och frijazz. Fyra nya skivor med saxofonisten Ken Vandermark där trion med Barry Guy och Mark Sanders samt Sonore med Mats Gustafsson och Peter Brötzmann sticker ut >>>
Sten Sandell överraskar när han tar en hammond i besittning tillsammans med ett med Magnus Broo förstärkt Sten Sandell Trio. Mer hammond >>>
Gräddan av den amerikanska frifolkscenen improviserade kvällen innan Pasture Music-festivalen i Wisconsin 2004. Nu finns resultatet på en vacker LP >>>
The Groove - Kjell Jansson, Björn Cedergren, Anders Kjellberg - hyllar basisten Jimmy Garrison, låtar av bland annat Ornette Coleman, Elvin Jones och Sonny Rollins >>>
Eld och vatten med Joachim Nordwall som den gemensamma nämnaren. ”The Idealist” både tämjer elden och släpper den fri påett både koncentrerat och begåvat sätt. Trion Heldén, Marhaug, Nordwall fryser ner de elektroniska ljuden till långt under nollpunkten, men är inte lika övertygande som ”The Idealist” >>>
Med två klarinetter komponerar duon Kai Fagaschinski och Michael Thieke en mycket formsäker modern musik. Det svåra görs enkelt, och i det konstmusikaliska frodas drag av populärmusik >>>
Klarinettisterna Kai Fagaschinski och Michael Thieke är tillbaka med sin tredje skiva som duon The International Nothing. De vackra välfyllda klangerna känns igen, men både virvlar och kraftfulla drag ger musiken nytt innehåll >>>
Brittiska The Junipers gör sin pastorala och skönt melodiska psych-pop så följsam, mjuk och sammanhållen att man som lyssnare nästan riskerar att dåsa till emellanåt. Men skivan är en riktig delikatess >>>
På nya skivan riskerar The Kingsbury Manx att bli ett band i mängden men lyckligtvis är de fina, lyckade spåren i majoritet >>>
En enastående musikalisk resa med The Knife, Charles Darwin, en mezzosopran och ett par andra gäster. Experimentellt, suggestivt och tankeväckande >>>
"Mountain Moton" är avskalad gitarr- och stråkbaserad indiepop, skevt änglalika röster, körsång, analoga synthar, trumpet, blockflöjt och handklapp. En charmig, helt underbart eklektisk samling låtar som man gärna lyssnar påom och om igen >>>
The Lowland Hundreds tredje album är en sublim historia som hämtar kraft ur platsens magi. Ett mästerverk tycker Soundofmusics skribent >>>
The Magic ID's andra album med en egensinnig blandning av pop, minimalism och impro. Susande klarinett och loopande småljud. Gruppens stora tillgång är Margareth Kammerers raka magiska röst >>>
Fantastisk skiva som ur impro och pop skapar något nytt. Två klarinetter, gitarr och dator gör låtar med sång där det abstrakta tar melodiska former >>>
The Magic Lantern rör sig i samma marker som Godspeed You! Black Emperor och banden kring bolag som Constellation och Kranky, med en och annan vink åt äldre space- och krautrock. En spännande bekantskap >>>
Den mångtusenåriga musikklanen Jajouka är aktuella med ny studioskiva och är minst lika bra i dag som när Brian Jones spelade in dem för över 40 år sedan >>>
Melvins firar snart 30 år som band och har hittills gett ut ett 20-tal skivor. Trots det lyckas de fortfarande hitta nya sätt att utmana sina lyssnare och The Bride Screamed Murder är inget undantag >>>
Trummor och gitarr med Milo Fine och Steve Gnitka i en typisk dåtida fas av impro i mitten av 70-talet >>>
Hyperenergisk frijazz med Old Time Relijun-ledaren Arrington de Dionyso i spetsen. En övertygande gruppexplosion, där särskilt pianisten Thollem McDonas har eld i fingrarna >>>
Något av en våt dröm för älskare av kosmisk, psykedelisk gitarrbaserad rock. Ogenerat plockas himlakroppar som Velvet Underground och kosmiska krautgrupper som Cosmic Jokers ner till jorden och filtreras genom Per Svenssons hjärna >>>
Kvartetten The New Songs gör skäl för sitt namn. Det är nyskapande, men i första hand oerhört vackert och historielöst. Musiken är närmast som en skara utstöttingar som tar hand om varandra, berättandes om sina liv vid en eld inuti en bortslängd sittra. Det här är skandinavisk improhistoria >>>
Två nya, väldigt olika storbandsplattor som inte är ”överarrangerade” utan låter klassiska och fantastiska melodier, råa riff och ”javisst jag fattar”-strukturer komma fram. Två skivor med uttalade teman och med texter av, om och omkring ”pengar” och ”Einstein”. Spännande >>>
Omistlig dubbel-LP med en orkester som rekonstruerat Russolos bullermaskiner. Ett par historiska spår visar hur det lät på 10-talet, resten är nutida futuristretro med inbjudna gäster som Blixa Bargeld, Pauline Oliveros, James Fei, Nick Hallett, Ellen Fullman, Mike Patton och Margareth Kammerer >>>
Samtida konstmusik med en knivvass udd när Pärlor För Svin bland annat tolkar Mattias Petersson, Tony Blomdahl och Kim Hedås på sitt tredje album >>>
Sextiotalsklassikern The Parable Of Arable Land lockar fortfarande, här i en seriös och smakfull återutgåva som bjuder på såväl stereo- och monoversioner som bonusspår >>>
Det var över 25 år sedan Mayo Thompson och The Red Krayola senast samarbetade med konceptkonstgruppen Art & Language. Trots de välskrivna och djupdykande texterna är skivan oväntat lättillgänglig, med tvåsångerskor och Jim O´Rourke som musikaliskt allt-i-allo. Ännu ett fascinerande kapitel i den 42-åriga gruppens säregna historia >>>
Musik för stor ensemble under ledning av Ken Vandermark. Pepprat med spräcksolon och feta klanger, en skiva i gammal god storbandstradition som andas eldsprutande fri jazz >>>
Internationell frijazz med stake. Bra? Hold din keft, mand! Jeg siger kun: Ken Vandermark, Magnus Broo, Steve Swell, Tim Daisy, Michael Zerang†>>>
Den purfärska svenska kvartetten The Schematics slår på stort och debuterar med inte mindre än tre cd. Låter svettigt, men det är en fröjd. Med violin, gitarr, basklarinett och supercollider sopar de mattan med svensk impro >>>
Den purfärska svenska kvartetten The Schematics slår på stort och debuterar med inte mindre än tre cd. Låter svettigt, men det är en fröjd. Med violin, gitarr, basklarinett och supercollider sopar de mattan med svensk impro >>>
Den purfärska svenska kvartetten The Schematics slår på stort och debuterar med inte mindre än tre cd. Låter svettigt, men det är en fröjd. Med violin, gitarr, basklarinett och supercollider sopar de mattan med svensk impro >>>
Percy X återvänder tillsammans med skotten Marci Bernardi och resultatet blir intressant om än något ojämnt >>>
The Sons of God – Leif Elggren och Kent Tankred – dokumenterar sin långa verksamhet med en maffig dvd-utgåva. Performance, installationskonst, musik och filmer som tittar ner i människans innersta rum. Konst som rensar kroppen >>>
Firework Edition släpper en ny cd med Guds söner, denna gång en upptagning från en installation i Färgfabriken 2006. Det handlar om en dånande andakt i kollaboration med Mats Gustafsson på live elektronik >>>
Senaste skivan med The Spacious Mind är en fullträff. Tung, psykedelisk rock framförd med pondus. Gruppen bygger upp en mytisk, trolsk stämning, varvad med tyngre tongångar och mer abstrakta element >>>
The Splendor har släppt en ny skiva. Johan Redin förvandlas till den onda pappan som vill se mer stök >>>
Två nya på Moserobie. The Ståhls Trio gör en Bamse-låt till grymt bra jazz. IPA är tung norsk-svensk groove, men Magnus Nygren har svårt att finna det där extra >>>
Den norsk-holländska duon The Story of Modern Farming spelar ballader som kunde passa i en film av David Lynch >>>
Watching Dead Empires In Decay är ett fokuserat album som lätt lyfter sig över mängden, det är helt igenom väl utfört och med Kirbys patenterade fingertoppskänsla för filmiska nyanser och okonventionella arrangemangsdetaljer >>>
Med botten i amerikansk indierock à la Slint och deras efterföljare slår sig duon The Sweetest Thing fram i täta monotona komp som formmässigt landar i någon form av kraut-noise-avant-hardcore >>>
Free jazz av bästa märke med kollosalt saxspel, omslingrat av hungriga trummor och elastiskt, pockande basspel. Mats Gustafsson, Ingebrigt Håker Flaten, Paal Nilssen-Love kastar sig kärlekskranka över jazzen och gör ett av sina bästa album >>>
Ungefär samtidigt som The Cherry Thing släpptes Metal! med The Thing och gästande Barry Guy. Ett briljant album där Guy och Ingebrigt Håker Flaten får stort utrymme med sina kontrabasar >>>
Garagerocken står tillbaka på "Immediate Sound”. Inte attitydmässigt, däremot låtmässigt. Med en 38-minuters låt sticker skivan ut, men den slår inte världen med häpnad >>>
Alessandro Bosetti hittar ord, fraser, meningar som han använder för att bryta ner skillnaden mellan tal, sång, improvisation, musik. Tillsammans med bl a Tony Buck och Kenta Nagai skapar han en loopande, transartad, dansande och fullständigt hypnotisk musik av både impro, jazz och imponerande melodier, som hackar sig fast i hjärnan som en påtänd symaskin i ett tjockt varmt tyg >>>
På denna liveinspelning från Centralkyrkan i Björneborg rör sig The World Mänkeri Orchestra mellan frijazz, folkmusik och primitiva arrangemang. Resultatet är lysande >>>
The Young Mothers har ett fränt sound där noise, hip hop och jazz blandas. Det är Ingebrigt Håker Flatens projekt, och The Thing-basisten är tung som ett järnankare bland de erfarna och yviga texasmusikerna. Det är som att hålla rostigt järn i händerna >>>
The Young Mothers har ett fränt sound där noise, hip hop och jazz blandas. Det är Ingebrigt Håker Flatens projekt, och The Thing-basisten är tung som ett järnankare bland de erfarna och yviga texasmusikerna. Det är som att hålla rostigt järn i händerna >>>
Angell formar tillsammans med sina medmusikanter i The Tabernacle Hillside Singers en form av skruvad, bergsdoftande variant av den makalöst uttjatade singer/songwriter-traditionen. Desto mer anmärkningsvärt då att resultatet är så speciellt >>>
Två utmärkta album med ambitiöst anlagd popmusik. I båda fallen en slags blandning av artpop och modern konstmusik >>>
Malmöbaserade This is Heads blandar rock och dans med fingertoppskänsla och bjuder på en strålande Dan Lissvik-remix >>>
Altsaxofonisten Ankersmit är tillbaka med sin fjärde skiva på nästan tio år. Det är mästerligt, metodiskt, sansat och helt igenom övertygande >>>
Thomas Ankersmit har komponerat på den analoga Sergesynten, mäktig elektronisk musik med en sällsam fysisk touch >>>
Thomas Ankersmit är tillbaka i ett samarbete med den elektroakustiske kompositören Valerio Tricoli. Det är ett makalöst formtänkande som landar i en fantastisk drone >>>
Gitarristen Thomas Gunillasson med både indieförflutet och fria rörelser i impro bakom sig har gjort debutalbum dominerat av gitarren, tajt perfektionistiskt, men med en lätt jazztouch tack vare Thomas Backmans saxofon. Musiken står stadigt genom Johannes Lundbergs bas och Johan Björklunds slagverk. Tungt och lätt, mjukt och ettrigt spänner mot varandra i ett mycket välproducerat album >>>
Saxofonisten Thomas Jäderlunds trio spelar Charles Mingus och Ornette Coleman. En bra skiva där hela känsloregistret spelas upp >>>
På de två senaste utgåvorna från VON hittar vi den meste mörkermullraren, Thomas Köner, respektive drone-legendaren Phill Niblock. Båda ger prov på goda egenskaper, men det är den äldre Niblock som drar det längsta strået menar SOM:s skribent >>>
Svensk-dansk trio som både gräver givande på djupet och dekorerar tråkigt med vemodig nordisk jazz >>>
Franska duon Thousand & Bramier tycks snarare inspirerad av amerikansk nostalgi än fransk storstadspuls. Resultatet är lågmält förföriskt och en ideal partner i höstsolen >>>
Sonic Youths Thurston Moore hyllar i en tresatsig dånande skiva noisemusikerna och även gitarrhjältarna; det blir en nästan skräckromantisk resa genom ett sargat ljudlandskap. En hyllning till gitarrens yttersta möjligheter att skapa ljud och oljud >>>
Efter tolv år det dags igen för ett soloalbum med Sonic Youths Thurston Moore. Skivan är ett fynd att jämställa med plötsliga insikter man kan fåav en oväntad textbit, en överraskande ljudbild – eller en lyckligt funnen melodislinga >>>
Trio från Wien spränger det gamla i bitar och skapar något nytt på konceptskiva. Varmt, lågmält och aningar om pop av Fennesz, Werner Dafeldecker och Martin Brandlmayr >>>
Elektronik reducerad mest till siusvågor av Tim Blechmann och Klaus Filip blir mot alla odds en fascinerande, kontemplativ musik, där mycket litet händer och desto mer fyller lyssnaren med både undran och drömmar. Hypnagog musik >>>
Tim Heckers livespelning från Norbergfestivalen finns nu utgiven på CD via Room40. En inspelning som andas sommar och som fortfarande fängslar >>>
Tim Heckers droneelectronica sätter väderlekarna i rörelse. Blåsigt och skrovligt påytan, men under döljer sig enastående ömsint musik >>>
Tim Hecker försöker ständigt tygla harmoni och kaos. På nya skivan Ravedeath, 1972 lyckas han dessutom väldigt bra >>>
Efter fantastiska Ravedeath 1972 följer Tim Hecker upp med en samling skisser. Resultatet är blandat men understryker vikten av arbetsprocessen >>>
Skogsrock av bästa märke. Time is a Mountain – Tomas Hallonsten, Johan Berthling och Andreas Werliin – bjuder med keyboards, bas och trummor in till mystiska stämningslägen som föder nyfikenhet snarare än skrämsel >>>
En enastående skiva vars musik berättar historier om naturen och dess krafter. Vackert och intelligent med massor av känsla. Varning för rysningar >>>
Thomas Lehns analoga synth fullständigt svallar över av energi och det märkliga är hur Tiziana Bertoncinis violin klarar varenda vågtopp. En improduo med kraftpiller >>>
To Live and Shave in LA är ett amerikanskt experimentellt noisekollektiv som startade i början av 1990-talet. Här följer nästan fem och en halv timmes remixer av deras material i ett dinosaurieformat som varken är spännande eller förargande >>>
To Rococo Rot är tillbaka med nytt album. Ett av deras allra bästa. Lite råare, lite öppnare. Återgång till ett mer akustiskt sound, samtidigt som de med Fausts Jochen Irmler förnyat sig >>>
I grunden handlar Tobias Delius 4tet väldigt mycket om jazz. Kvartetten bryter dock upp musiken, hamnar i improviserade konststycken, anarkistiska tillrop à la Art Ensemble of Chicago, folkloristiska sammanhang, marscher, galna upptåg och skön blues >>>
Kompositören Tomas Korber har med Musik für ein Feld skapat ett mäktigt elektroakustiskt verk som under 67 minuter håller lyssnaren på helspänn och gång på gång överraskar >>>
Den polske slagverkaren Krakowiak är idag verksam i Kanada och har spelat mycket improvisationsmusik. Här hörs han solo i en smutsig storm av buller och rytmer >>>
Tomoko Miyaka Sauvage spelar på egentillverkade instrument, typ vattenskålar. Hennes musik blir meditativt stillastående, vibrerande, och skön som en hängmatta i värmen för öronen. Svalkande föreställning om vatten, oslagbart >>>
Tony Conrad, C. Spencer Yeh och Michael Duch gjorde ett kyrkogig i Norge. Ut kom en skiva, malande vacker minimalism med direkt barocka inslag >>>
De norske saxofonisten/klarinettisten Torben Snekkestad gör en strålande debut med "Conic Folded". En högst koncentrerad triomusik med Jon Balke (piano) och Jonas Westergaard (bas) som tar avstamp i Jimmy Giuffres 60-talstrio med Steve Swallow och Paul Bley >>>
Ett ambient stycke kan följas av jazzig improvisation som i sin tur följs av elektroniskt klingande dansmusik eller ett parti som vinkar åt världsmusiken. Jag tror inte att Tortoise någonsin svängt lika mycket som de gör på denna samlings-box >>>
Nakamura skapar musik ur mixerbordet med en skärande konsekvens; denna musik till en dansföreställning 2005 är lågmäld men ingen lisa för öronen ändå >>>
Green Heights är elegant utförd och emellanåt riktigt lockande, men bedrövlig i sin helhet, enligt Soundofmusics recensent >>>
Den japanske elektronikspelaren Toshimaru Nakamura tillsammans med två amerikanska musiker verksamma i Seoul, Sydkorea, Joe Foster och Bonnie Jones. Resultatet är ett stycke okonventionell ljudimpro fylld av blipp, blopp, gnissel, glitch. Total konsekvens utanför ramarna >>>
På ”Calendar Music” dokumenterar Tow Truck Two improvisationer under ett år. Låtarnas namn är datumen när musiken spelats in. Musikernas rötter i progrock och new wave klingar i många av låtarna. Ojämnt, men ett intressant koncept >>>
Fyra spår av drömsk drone-pop med gitarrer och syntar som ljudmässigt flyter in i varandra och med glockenspiel som klingande utsmyckning. Stämningen är vacker och en smula sorgsen >>>
Träd Gräs och Stenar vägrar ge upp – trots 40 år i branschen. Hemlösa katter är första skivan på sju år och den visar att Trädens trancerock fortfarande är att räkna med >>>
En stark andra skiva från danska Travelling Tribes, som binder samman modern popmusik med avant-garde >>>
Technoalbum löper ofta risk att bli enformiga och upprepande. På sin fullängdsdebut, ”The Last Resort”, bryter dock Anders Trentemøller mönstret och levererar dessutom en ypperligt bra produktion >>>
Gammal hederlig dödsambient. Det är resultatet när Trepaneringsritualens Roi Perdu-kassett får nytt liv på bolaget Beläten >>>
Med Trepaneringsritualen har Thomas Ekelund lämnat droneritualerna och gräver ner sig i industribeats och förfall >>>
Briljant luftig frijazz från trio med Martin Küchen, Raymond Strid och Per Zanussi. Det pendlar mellan sorg och ilska i låtar som vänder sig mot krig och övergrepp >>>
Martin Küchen, Per Zanussi, Raymond Strid i en lågmäld, intensive triosession, där frijazzen är grunden, men den personliga anledningen drivmedlet. Küchen har skapat ett soundtrack till ett öde i Nazityskland. Musiken brinner och förkolnar med oerhörd hetta. Bland det vackraste och smärtsammaste att lyssna på just nu >>>
Martin Küchen, Per Zanussi och Raymond Strid spelar skön musik som ett diesellok med hälta. Underbart oregelbundet gung i stålfjädrarna. Nu förstärkt med Joe McPhee - hans sköna linjer med vemod på både trumpet och sax förstärker den tunga vackra litet mörka musik trion undersöker. Just nu abonnerar dessa herrar på begreppet skev skönhet >>>
Alleuropeisk minimalistimpro med tre mästare, Phil Durrant, Bertrand Denzler och Burkhard Beins. Den senares klangliga och oförutsägbara slagverksspel lyfter föreställningen >>>
Kim Myhr framstår allt mer som en av improvisationsvärldens mest intressanta gitarrister. Med sparsmakade ackord imponerar han i trion Mural samt som kompositör med ett beställningsverk för Molde jazzfestival framfört av Trondheim Jazz Orchestra där också Mural ingår >>>
Storbandet Trondheim Jazz Orchestra har gett ut inte mindre än tre skivor i år. Löst sammansatt och med inbjudna kompositörer skiftar TJO:s uttryck kraftigt. Det ska det också göra! Allt är välspelat men allt är inte lika roligt att lyssna på >>>
Storbandet Trondheim Jazz Orchestra har gett ut inte mindre än tre skivor i år. Löst sammansatt och med inbjudna kompositörer skiftar TJO:s uttryck kraftigt. Det ska det också göra! Allt är välspelat men allt är inte lika roligt att lyssna på >>>
Storbandet Trondheim Jazz Orchestra har gett ut inte mindre än tre skivor i år. Löst sammansatt och med inbjudna kompositörer skiftar TJO:s uttryck kraftigt. Det ska det också göra! Allt är välspelat men allt är inte lika roligt att lyssna på >>>
På ”Yeraz” har saxofonisten Trygve Seim och dragspelaren Frode Haltli en tredje medspelare: tystnaden. Storheten ligger i mellanrummen, konstaterar PM Jönsson >>>
Göteborgsband som provar olika vägar utan att förlora balansen. Oförutsägbar kammarjazz med Isabel Sörlings röst som mittpunkt >>>
Tujiko Norikos sång ger drömska bilder till vackra melodier. Jämfört med många andra spröda pop-elektroniska skivor har denna skiva en större tyngd. Det viskade får konkurrens av andra storheter >>>
Twice A Man är tillbaka. Nya skivan Presence blickar bakåt mot bandets storhetstid, placerar sig själv i samtiden och riktar sig tematiskt mot en tänkt (skrämmande) framtid >>>
Är 80-talet mer än bara ett årtionde? När man lyssnar på Twin Shadows debutalbum Forget har man i vilket fall inga problem att tro det >>>
Med tre nya skivor lyckas saxofonisten Mats Gustafsson koppla bort medvetandet om stilar och sätt att framföra musik, för att koncentrera sig påuttryck som om stilarna, sätten, -ismerna, attityderna inte ens fanns. Det är inte expressionism, för den tar spjärn mot klassicism. Det är inte förnekelse. Det är helt enkelt en egen dagordning >>>
Pianisten Joakim Simonsson och basklarinettisten Stefan Wistrand möts i improviserande duo på den konstmusikaliska spelplanen. Välspelat och stämningsfullt men dock lite ojämnt >>>
Debutalbum från trumslagaren Tyshawn Sorey som är något av en hustrummis på det New York-baserade bolaget Pi Recordings. Musiken är många gånger raffinerad och spänstig, men dessvärre också litet fusionaktigt snygg >>>






















































































































































































































Nygammalt 2015

