Den spännande duon Stine Janvind Motland, röst, och Ståle Liavik Solberg, slagverk, har samlat sex likasinnade friformande frijazzande vänner kring sig. Resultatet är en sprittande vital musik, där framför allt Motlands röst och Solbergs trummor spräcker konventioner genom att upprätta nya. Notera Hild Sofie Tafjords originella valthorn >>>
Recensioner
I Soundofmusic har vi recenserat hundratals skivor sedan starten 2005. Skivorna är sorterade i bokstavsordning på förnamn eller på första bokstaven i gruppnamnet.
Två av Berlinscenens framskjutna personligheter i en duoplatta med DVD, där de excellerar i ljudbilder och till och med stannar upp i avmätt svängiga stycken >>>
Nygammal kvartett med Eivind Opsvik, Paul Motian, Mat Maneri och Jacob Sacks som spelar jazz skickligt i brytningen mellan det melodiösa och det öppna >>>
Sagor & Swing är tillbaka efter nästan tio års under radarn. På albumet Botvid Grenlunds fortsätter duon på stigen som Hansson & Karlsson trampat och rör sig med lätta steg genom såväl fuga, vals som beat >>>
Amerikansk folksångare gör charmiga tolkningar av traditionella appalachiska sånger. Nico Muhly har lyckats fantastiskt bra med blås- och strålarrangemang som ibland låter som att New York-minimalisterna är utplacerade på den amerikanska landsbygden >>>
I samband med en Sam Rivers-festival 2007 gjorde Rivers, Holland och Altschul sin första konsert på över 25 år. Dokumentation som bivis glimrar, särskilt när Rivers hoppar mellan olika instrument >>>
Music & Migration är en samlingsskiva för fåglarnas sak. Piano Magic, Marissa Nadler och Sophie Hutchings är några av de musiker som ställer upp med exklusiva låtar för att samla in pengar till BirdLife >>>
Return to Center är en ny skiva med den särpräglade Samuel Hällkvist. Täta solo-, duo- och kvartettlåtar bildar distinkta rytmiska figurer som ibland låter som en korsbefruktning av John Scofield och King Crimson >>>
"The Western Lands" är inte bara Sandoz Lab Technicians överlägset bästa skiva, den är dessutom en självklar kandidat till titeln årets skiva >>>
En tre och en halv timma lång konsert från 1968 med den sydindiska sångaren Nedunuri Krishnamurthy sätter tiden ur spel >>>
Spretigt popalbum med inslag av både folkrock, prog och psykedelika som med hjälp av små detaljer skapar en raffinerad och sammansatt ljudbild och i slutändan en högst personlig helhet >>>
Torbjörn Zetterberg figurerar flitigt i allehanda sammanhang och har en otrolig förmåga att anpassa sig till sin omgivning. Här är två nya skivor med finfint basspel >>>
Med sin ljusa vädjande röst uppbackad av svidande stråkar släpper Riedel aldrig lyssnaren med sin lika naiva som pretentiösa jazzsång. Man ger sig villkorslöst >>>
Femtio minuters rullande, dånande, mullrande elektroniska excesser kring Tetuzi Akiyamas gitarr, som tydligen spelas med hjälp av samurajsvärd. Det liknar mycket i sin mörka sort, men har ett slags raseri, som gör att de där femtio minuterna går väldigt fort >>>
Den gregiska sångerskan Savina Yannatou, som nyligen var i Sverige, rör sig mellan klassisk musik, folkmusik, jazz och improvisation. Temat på hennes senaste skiva är sånger från medelhavsområdet, med några stickspår till Serbien, Armenien, Kazakstan >>>
Medryckande rytmer maler tydligt och över det svävar distinkta elektroniska melodier där dadaismen alltid lurar bakom hörnet. Tyska Schlammpeitziger är ovanligt dansant på sin nya skiva >>>
Schlippenbach Trio är lika gåtfulla och självklara i dag som när de släppte sin första skiva 1972. Musikalisk kubism av tre mogna kolorister >>>
Scoolptures är en kvartett med nya idéer för 2010-talets jazz. En lyckad debut i gränslandet mellan elektronik och jazz som man med glädje kan konstatera är helt vansinnig >>>
Den italienska kvartetten Scoolptures har nu släppt sin andra skiva. Det handlar om genuin kvalitet >>>
Mycket imponerande debutalbum som visar vägen för en angelägen och utmanande konstmusik här och nu >>>
Med Tilt (1995), The Drift (2006) och nya Bish Bosch har Scott Walker skapat en minst sagt mastig trilogi. Adjektiven tar snabbt slut – eller känns för klena – när man i ord ska försöka beskriva hur intensivt och kraftfullt det bitvis låter. För här finns ambitioner, kreativitet och anspråk i överflöd >>>
Mac Erlaines stämningsmusik förmodas kunna tjusa vänner av den sene Jan Garbarek och liknande musiker-tonsättare. SOM:s skribent har dock större problem med det meditativa landskapet >>>
Sebastian Lexer, Seymour Wright och Eddie Prévost tar sig an det grumliga och skitiga i sin renaste form >>>
Ett enastående verk där de två veteranerna Evan Parker och Eddie Prévost levererar och ”nykomlingen” Sebastian Lexer får visa upp sig. Stillsamt, rörligt och mycket vackert. Improviserad musik av absolut högsta klass >>>
Det franska skivbolaget Futura Records associeras framförallt med frijazz från början av 1970-talet, men vid sidan av huvudkatalogen fanns även två serier som ägnades den unga, nya gränsöverskridande undergroundmusiken. Seriens tio skivor, från åren 1970–1973, har sedan tidigare funnits att tillgå på CD, men ska nu återutges på vinyl för första gången sedan originaltryckningarna. Först på tur i återutgivningen finner vi grupperna Red Noise, Mahogany Brain och Semool, vilka alla fascinerar på ett eller annat sätt >>>
Trion September Collective är tillbaka med sitt tredje album. Stefan Schneider, Barbara Morgenstern och Paul Wirkus beger sig till Johanneskyrkan i Düsseldorf och parar ihop orgeln med midifiler. Resultatet är små fina skissartade låtar >>>
Harpisten Serafina Steer imponerar: en skiva i fin brittisk folktradition men som också landar på ett självklart sätt i nutiden >>>
En skiva som erbjuder något helt nytt. Jag saknar ord för att beskriva den. En blandning av musik, teknik och ingenjörskap. Musik som tänjer på gränserna. Helt otroligt >>>
Marc Baron har klippt samman sina gamla kassettband till en svajig personlig resa, ungefär som att se på en urblekt super 8 ur familjearkivet fast det bara är ljud. Helt förtjusande resa in i minnets reservoarer. Sergio Merce spelar mikrotonal musik på sin ombyggda altsax, mycket abstrakt, en yta full av små skiftningar >>>
Spännande debut av septetten Seven Peace Orchestra. Avantrock blandas med jazz och stämningsmusik i låtar författade av Martin Öhman >>>
Ur-noise med snedvridna ljud och röst. Sewer Election bejakar det trasiga, musik som bryts itu, byter skinn, och exploderar i korta attacker >>>
En ny etikett från Beirut ger ut en dubbel cd med Shalabi Effect, en grupp som mixar jazz, friform, psykedelika och en bred palett med obönhörliga rytmer. Det är en totalupplevelse som mest liknar ett surrealistiskt collage, där röster då och då bryter igenom med egenartade små berättelser >>>
Gitarristen Sharif Sehnaoui solo skapar många ögonblick av fri förundran, då han använder gitarren som klangskapare, men också drar nytta av sina gamla jazztakter och spelar flödigt med ganska traditionell teknik >>>
Tre skivor från frijazzens New York som visar att det finns musiker med annat i ryggsäcken än det blytunga och hårdsmälta. Ibland är det framåtblickande, ibland bara bra jazz, ibland bara goda idéer i ett sökande efter nya uttryck. Men spännande >>>
Todd-mannen Craig Clouse är tillbaka med en ny Shit and Shine-skiva på Riot Season. 229 2299 Girls against Shit är förstås ännu mer högljudd och brutal än föregångaren Cherry >>>
Från de brittiska öarna kommer det slamrande bandet Shit and Shine som rör sig i gränslandet mellan vansinne och Butthole Surfers - version 2.0 >>>
Shugo Tokumarus tredje album "Exit" är en hyllning till melodierna och refrängerna. Ett bubbelrus rakt igenom >>>
Efter mer än 30 år i byrålådan kommer Sibylle Baiers musik ut påskiva. Inspelat i hemmet med en gammal bandspelare. Vardagligt,, jordnära och otroligt vackert >>>
Musik från Gao i Mali med en sällan dokumenterad gitarrist och sångare som tillsammans med några vänner skapar en avslappnad, samtidigt vilande och komplex musik >>>
Röst och elektrisk gitarr i en duo som börjar som ett virtuost upphackat granskande av de tonala och röstliga möjligheterna och som växer till en ström av ljud, vars kulmen sällan nås i improviserad musik. Här sätts nya gränser för musikalisk och klanglig extas >>>
Field recordings samsas med slagverk i en collageartad verklighetsflykt. Och det svänger faktiskt bitvis riktigt bra >>>
Debut av svensk-engelska Silence Blossom. Elektronika, engelsk folk, och framför allt Hanna Olivegrens fantastiska röst som slingrar sig känsligt och starkt genom fascinerande elektroniska ljudlandskap. Plus en nypa jazz och friform >>>
En turnédokumentär som också är något annat. Filmen om David Berman och Silver Jews lämnar många frågor, men fascinerar på samma gång >>>
John Cages komposition ”Four 4” är skriven 1991 för slagverk, men där spelarna ändå fritt kan välja instrument; det har blivit en Cage-skiva med fyra individualister i en samtida dräkt >>>
Basisten Simon H Fell hyllar gammal jazz med nya grepp. Kustbandet kolliderar med Art Ensemble of Chicago i en sångbar, svängig och stundtals härligt rosslig blandning >>>
Den ryske pianisten Simon Nabatov lyfter fram den ganska bortglömda pianisten och kompositören Herbie Nichols på ett mycket givande sätt. Klassisk pianomusik och jazz går hand i hand i fria tolkningar >>>
Trumslagaren Simon Scott är tillbaka på Miasmah och släpper en skiva som vandrar mellan jazz, shoegazer, ambient och filmmusik. Men han får ihop det bra >>>
Simon Scott är tillbaka med en ny soloskiva där han bygger broar mellan analoga och digitala världar. Finkänsligt och välgjort >>>
Simon Toldam är en ung och pigg pianist som med sin orkester STORK skapar modern jazz med fin frisyr. Stundtals riktigt bra men också lite stelt. Släpp fångarna loss, det är vår >>>
I låt efter låt påminner Sister Iodine om hur Sonic Youth kan låta när de flippar ut fullständigt under sina konserter, men utan Sonic Youths nerv och förmåga att plocka tillbaka rundgången till en vacker harmoni, eller en söt poprefräng >>>
En städad och erfaren noisemusik som låter ljuden bölja, bulta, drona utan att någon behöver skära sig, det är drömskt, vackert och nästan genomskinligt trots volymen >>>
"RTZ" är en dubbelskiva som primärt samlar tidigt material utgivet i små upplagor. Oemotåndligt för såväl fans som nykomlingar >>>
Sprakande kassett som dokumenteras samarbetet mellan Skogar och Peeter Uuskyla. Freeform möter drömska signaler >>>
Nya skivor på det norska skivbolaget Hubro brukar betyda spännande musik från jazz- och improvisationsscenen i Norge. Inget undantag denna gång heller när fyra utgåvor recenseras >>>
Slötakvartetten sätter svensk elektroakustisk impro på kartan med en enastående skiva där elektronik och akustiska instrument finner perfekt balans. Kärvt men balanserat och mycket spännande >>>
Nyklassisten Me Raabenstein gör som Slowcream inte bara vacker electronica i största allmänhet. På And har han gett sig på själva orkesterklangen utifrån vad musikernas händer gör. En mörk skiva, med tappade notblad och skrapande stolar >>>
Erika Rosén har en av branschens mest lockande röster. Musiken väller varmt fram och mitt i det pådrivande finns plats för de hemligheter som gör musik intressant. Rock som pockar och överraskar >>>
Ett verkligt kanonalbum från denna svensk-franska trio med basisten Joel Grip, trumpetaren Niklas Barnö och trumslagaren Didier Lassarre. Med rötter i frijazzens 60-tal omprövas musiken ständigt och kränger av sig den nostalgiska kostymen >>>
Sofia Härdig har gjort ett tätt album där mörka stämningar laddas av både stråkklang och skärande industri. Hennes röst är färgad av urblues >>>
Mörk, manisk rock som spänner elektronik mot oemotståndligt hypnotiska gitarrer. Över allt rör sig Sofia Härdigs bluesbottnade mörka röst, en av branschens bästa och största. Hon har skapat sitt bästa album, en varierad melodramatisk musik, där inte en kliché förblir odissekerad. Borde vara ett genombrott. Äntligen >>>
Röst och cello i en mycket lyckad kombination. Svenska Sofia Jernberg och norska Lene Grenager skapar en strålande improvisationsmusik på ”Crochet” >>>
“Little Armies” är en liten juvel till debutskiva. Sofia Lilly Jönsson och hennes medmusiker skapar drömska stämningar med hjälp av ekoeffekter och ”atmospherics” >>>
Konstfilm där det dansk-svensk-norska bandet Sekten träffas under en middagsbjudning, spelar musik, och går in i olika situationer. Intressant koncept - men både musiken och filmen har en del brister >>>
Cellisten Soizic Lebrat tillsammans med elektronikspelaren Amaury Bourget ger underskön, dynamisk cello med öronen fullproppade av enkla, vardagliga förstärkta elektroniska ljud. Det fräser, exploderar och är stundtals grymt röj. Komplett överraskande impro från Nantes >>>
Sonic Youth har avslutat samarbetet med Geffen och hamnat på Matador. Nya skivan tar inga elefantkliv från den formel gruppen slipat sedan slutet av 80-talet. Det här är musik som vandrar på redan upptrampade stigar >>>
Rather Ripped är en lugn skiva, producerad som det tycks av en nöjd grupp. Melodier och rockriff har fått företräde framför gitarrfeedback >>>
Med utgångspunkt i ett soundtrack till en fransk film undersöker Sonic Youth ett melankoliskt känsloregister >>>
På Astra:Dynamicsdebuten Chrysalis skapar den brittiska ljudkonstnären Sophia Loizou vacker elektroniska musik som för tankarna till Pan Sonic och Klara Lewis >>>
Fransyskan Sophie Agnel tar det preparerade pianot till tidigare oupptäckta platser på soloalbumet ”Capsizing Moments”. Agnel är helt makalös i sin uppfinningsrikedom och mångfald >>>
Pianisten Sophie Agnel skapar klavertexturer med elektroniska uttryck. Tillsammans med röstkonstnären Phil Minton öppnas öronen in i en växande musikmassa >>>
En glimrande trio där Agnels meditativa pianospel mixas med Neumanns vassa svirrande klanger och Gauguets våta saxofonljud. Reduktionism, visst, men med tre suveräna stigfinnare i ljudbuskagen >>>
Johan Berthling är mångsysslaren som låter bra i vilket sammanhang han är dyker upp. Här presenteras tre nya skivor där han visar vilken stark musiker han är >>>
Den hajpade norska jazzduon Space Monkey med Morten Qvenilds piano och Gerd Nilssens slagverk är ett fynd för dem som önskar underskönt svängigt och svävande spel med insisterande trummor och molnlandskap av elektronik av och till >>>
Bas och trumpet i ett slags förflutet funkigt gung, trivselmusik att höra på avstånd medan man klirrar med glasen och ännu vill verka tillräckligt intressant för sina gäster >>>
Tre skivor med Magda Mayas och Christine Abdelnour, två av de mest intressanta improvisationsmusikerna av idag, som gemensam länk. Tydligt och koncentrerat, en resa i små ljud och sist men inte minst distad klavinett (?) och frirocktrummor >>>
Spjärnsvallets debutalbum presenteras med nya kläder. Förlängda versioner av låtar, ett nytt jam och tidigare outgivet material. Bubblande musik som smakar jazz, västafrika och det öppna 70-talet >>>
I grunden är Splashgirl en pianotrio som blandar suggestiv jazz med lika suggestiv filmmusik. Ibland småtråkigt - ibland riktigt bra. På split-lp:n slår Huntsville till med ännu en magnifik inspelning av banjokryddad dronemusik >>>
I grunden är Splashgirl en pianotrio som blandar suggestiv jazz med lika suggestiv filmmusik. Ibland småtråkigt - ibland riktigt bra. På split-lp:n slår Huntsville till med ännu en magnifik inspelning av banjokryddad dronemusik >>>
Spontaneous Music Ensemble var mer ett öppet hus för spel, experiment, omprövningar än en reguljär grupp. Slagverksspelaren John Stevens var ständig värd och bjöd in sina kamrater till allt från storband till duo. Som på dessa två CD, där det handlar om kärnverksamhet tillsammans med altsaxofonisten Trevor Watts >>>
Underbar kollektiv improvisation från ett av de viktigaste banden inom den europeiska improvisationsmusiken. Tre tidigare outgivna verk med kvartett, kvintett och duo med trumslagaren John Stevens som sammanbindande länk >>>
Jazzarkeologi: längst nere i den brittiska kökkenmöddingen finns dessa inspelningar med John Stevens och Spontaneous Music Ensemble från 1966. Det är mer frijazz än impro med några undantag. Men som de spelar; det här var jazzkillar som kunde svänga hårt och ge den aktuella frijazzen både blod och puls. Trevor Watts och Paul Rutherford rusar rasande igenom musiken uppbackade av John Stevens pricksäkra trummor. Därtill finns ett femton minuter långt nummer med en tidig Evan Parker >>>
Spontaneous Music Ensemble med slagverkaren John Stevens har både betytt mer än de flesta och gjort mer än många inom impron. Här återvänder vi till 1968 - 1969 i två ganska överraskande stycken.I kvartettformat med Maggie Nicols, Trevor Watts, Johnny Dyani, John Stevens formas 15 minuter impro, som nog hör till det bästa som någonsin har gjorts >>>
En tysk gitarrist och en sydafrikansk sångerska träffas på det intressanta bolaget Staubgold. Musiken kanske inte är förtrollande, men inspirerande >>>
Sqid letar rätt på ljud som de förvandlar till en molande, malande disig musik, eller ljudkonst, som kommer ur de dystra, övergivna österrikiskt-ungerska gränstrakterna. Ljudmusik med näsa och öron djupt inne i förstörda maskiner, gräs, kvistar, stenar, gammal elektronik. Allt marinerat i ödsliga dimmor >>>
Stars Of The Lid är tillbaka med en, till en början, svårpenetrerad skiva som under ytan innehåller drag av perfektion men även en svårgreppbar komplexitet >>>
På ”Shrine of the Post-Hypnotic” bjuder Starving Weirdos påprimitiv drone fylld av utbrott och improvisationer. På”Harry Smith”-skivan däremot har uttrycket förändrats och här återfinns en komponerad hyllning till filmskaparen med samma namn >>>
På ”Shrine of the Post-Hypnotic” bjuder Starving Weirdos påprimitiv drone fylld av utbrott och improvisationer. På”Harry Smith”-skivan däremot har uttrycket förändrats och här återfinns en komponerad hyllning till filmskaparen med samma namn >>>
Lågdynamik på lägsta nivå som undersöker elektronikens minsta hörn, ibland knapp hörbart. Det gäller att öronen på skaft och alla sinnen öppna då Adam Süssmann och Matt Earle håller igen >>>
Ett lika märkligt som imponerande projekt avtecknar sig i grannlandet Danmark när Martin Vognsen bjuder in japanska musiker för improvisation och komposition >>>
Ett lika märkligt som imponerande projekt avtecknar sig i grannlandet Danmark när Martin Vognsen bjuder in japanska musiker för improvisation och komposition >>>
En historisk inspelning från 1972 där holländska Steam-Group med nymornad elektronik möter Sven-Åke Johansson på sitt vitalaste humör både som dragspelare och trummis. Resultatet stegras i kollektivistisk ysterhet i tidens anda >>>
Blommorna är den sista inspelning Björn J:son Lindh gjorde. Inspelat i Torbjörn Carlssons studio i Åmål under två dagar 2011, de bara spelade på utan restriktioner. Efteråt lades Dan Magnussons svängsäkrade trummor på så att det flödande musiklandskapet gungade stadigt. En vänlig och värdig minnesskiva efter Lindh >>>
Kompositören Stefan Klaverdal hyllar den heliga familjen i ett bitvis imponerande verk som tyvärr omgärdas av ren musikalisk komedi >>>
Feedback, vassa droner och sinnrika arrangemang präglar denna skiva med den Wienbaserade musikern Stefan Kushima >>>
Nytt från Circum-kollektivet i Lille, Frankrike. Modern pianotrio med komplexitet, driv och ett hejdundrande basspel >>>
Fem skivor en varierad och färgrik bild av dansk jazz och improvisationsmusik. Scenen tycks dessutom växa både musikaliskt och i antalet utövande musiker. Spännande >>>
Det som på avstånd kan missbedömas som endast tekniskt begåvat, nästan kliniskt, sveps plötsligt in i ett lapptäcke av sommardoftande klanger >>>
Soloskiva där instrument och stilar blandas friskt. Lite för friskt. Mållös och flängig musik som inte ger sig själv tid att landa >>>
Efter en lång rad samarbeten, projekt, och cd-r-släpp solodebuterar den norska noisemusikern Sten Ove Toft under eget namn. Han landar mittemellan Fransisco López och Sunn O))) >>>
Box med tre cd av Sten Sandell, delvis tillsammans med Nina de Heny, Sofia Jernberg, Amit Sen, David Stackenäs. Sandell reflekterar över musikens språkliga karaktär, ibland går det över i dikt eller frågor. Allt är integrerat, tätt, musiken har närmast blivit sensationellt bra. Ett mycket ovanligt självreflekterande och ifrågasättande album med sanslöst bra musik >>>
Piano och vibrafon på fin duoplatta med Sten Sandell och Mattias Ståhl. Dämpad konstmusik där skickligt spel och lyhördhet paras med sällsynt instrumentering >>>
Fullt ös med Sten Sandell och Paal Nilssen-Love, en piano-trumduo i den mest tryckkokta fria formen med garanterad svävande energisväng från början till slut, årets liveskiva >>>
Med inslag av energisk frijazz och abstrakt nutida musik fortsätter Sten Sandell Trio sitt lustfyllda äventyr bland dynamiska skiftningar och ljudliga improvisationer >>>
En kraftfull skiva från Sandell/Berthling/Nilssen-Love inspelad i Tokyo 2008. De visar att pianotrion kan ta sig många uttryck >>>
Det franska bolaget Baskaru har precis släppt tre påsar med hörlursgodis. Albumen med ljudkonstnärerna Gintas K, Mathias Delplanque och Stephan Mathieu skiljer sig åt men har också en hel del gemensamt >>>
Stephan Mathieu pajade datorn och gick med håven för att få pengar. Tur det, annars hade inte den storslaget trögflytande The Falling Rocket kommit till >>>
”Hidden Name” väver långsamma och somrigt nostalgiska stämningar. Det handlar om långa, skira stycken, som lugnt och fullständigt logiskt låter sig avbrytas av oväntade, till synes slumpartade infall >>>
Den franske mästersaxofonisten förnekar såväl improvisation som komposition i sitt nya soloalbum. Han skulpterar några av de märkligaste förtätningar Thomas Millroth har hört på sopransax >>>
Den franske saxofonisten verksam i Beirut Stéphane Rives kan som få använda tystnad, ljud, flöde, klanger i sitt instrument. När han nu live improviserar förinspelade närljud är resultatet sällsynt musikaliskt. Sällan har ljudkonst klingat så spontant och välformulerat som här >>>
Sopransaxofonisten Stephane Rives är envist konsekvent, då han väljer ut en så snäv sektor som möjligt och håller sig till denna. Tillsammans med slagverksspelaren Seijiro Murayama skapar han musik som varken låter saxofon eller trummor. Snarare besvärjelser i en dronande ljudfors >>>
Pianisten Samuel Rogers får feedback av Stephen Cornford, resultatet är ett dramatiskt, allvarligt drama av ljudkonst och dovt pianospel >>>
Bra nyinspelad frijazz med amerikanske tenosaxofonisten Stephen Gauci i täten. Från myller till sväng med norsk-svensk grupp bestående av Ingebrigt Håker Flaten, Magnus Broo, Mats Äleklint och Fredrik Rundqvist >>>
Ursprungligen en ljudinstallation till skulpturer av Banks Violette. Men Stephen O´Malleys dronestycke ”Salt” fungerar även på skiva >>>
Ambitiös och vacker dubbelsamling som både är sammanhållen och konsekvent. Men där låtarna ibland blir något för skissartade >>>
Efter framgångarna tillsammans med brodern David Sylvian i Nine Horses kommer nu ett nytt soloalbum från Steve Jansen. Slope är en drömmande skiva fylld med rytmiska spänningar >>>
Första utgåvan i en planerad serie från Steve Lacys kassettarkiv landar i en Parisklubb 1975 som snurrar runt av originell och sprakande frijazz >>>
Spännande nytt jazzalbum med altsaxofonisten Steve Lehmans oktett. Täta arrangemang som i sitt samtida utförande även för tankarna såväl till de Blue Note-klassiker som korsade improvisation med komposition på 60-talet som till fusionsjazz >>>
Arbetshästen Steve Moore ger ut sitt ambitiösaste album hittills. Det ligger helt i linje med vad vi brukar få från skivbolaget Spectrum Spools >>>
Både Steve Reid Ensemble och Orchestra Baobab förhåller sig till Afrika. Bäst lyckas den senare orkestern med sin feel-goodmusik som fungerar i alla sammanhang >>>
Fint möte mellan poesi och jazz när Steve Swallow bygger musik kring dikter av Robert Creeley. Spelades in efter den amerikanska författarens död >>>
Smiths ljusskygga gitarrkompositioner låter verkligen som en förlängd arm av naturen, hängande i luften innan de trevande hittar vägen in i lyssnarens öron för att sedan återföras till landskapet genom andedräkten >>>
Bakom det nystartade norska bolaget Prisma Records står Lars Mørch Finborud och Lasse Marhaug. Bolaget har som syfte att ge ut musik som har framförts och skapats för det legendariska norska Henie Onstad kunstsenter. En riktig kulturgärning >>>
Från norska Rune Grammofons nya vinylbolag The Last Record Company kommer tre starka improvisationsplattor. Stian Westerhus spelar doom-gitarr, Maja Ratkje låter bindgalen och Ultralyd gör oväntat återhållsam och magisk musik >>>
Två starka improvplattor på Rune Grammofon med gitarristen Stian Westerhus in da hytte: dels på splendid solokvist, dels som en tredjedel i progressiva powetrion Puma >>>
Stian Westerhus har spelat in sin nya soloskiva i Emanuel Vigelands gravkammare. Ännu en triumf av en av vår tids mest innovativa gitarrister >>>
Stine Janvin Motlands soloröst i improvisationer och utflykter i stämbandens och munhålans möjligheter från det tillknutet knarrande till det öppet jublande, på ett sätt som sällan hörts. Vokalsensation alla kategorier >>>
Högklassig nutida improvisation med basisten Joëlle Léandre, trumpetaren Roy Campbell, pianisten Marilyn Crispell och Mat Maneri på viola. Sättningen ger ett ganska annorlunda och ”lätt” sound trots ”tunga” improvisationer >>>
Nytt fint album av trion Emil Strandberg, Sten Sandell och Patric Thorman. Koncentrerat och trumlöst improviserar de fram musik som för tankarna till både jazz och konstmusik >>>
Framgångsrikt ihopkok av jazz, impro och elektro-akustisk musik till en fin brygd påljud, toner, känsla och nyfikenhet >>>
Med trumpet, bas och piano utforskar denna fina trio området mellan kammarmusik, jazz och improvisation. Mycket av deras spänning finns i det musikaliskt osagda, det antydda och det nuddade >>>
Malande gitarr och trummor skapar storm snarare än svall när Strändernas svall debuterar. Hårt och svettigt, men med finess >>>
Streifenjunko (Eivind Lønning och Espen Reinertsen) har gjort en skiva som utan tvivel kan läggas till högen av 2000-talets pågående undersökningar av instrumentets, teknikens och jazzens gränser, men den räds inte att göra detta med värme, färg och melodi >>>
Norska skivbolaget Sofa firar sin första vinylproduktion med duon Streifenjunko. Utifrån extremt genomarbetade tekniker lyckas de paradoxalt nog att flytta fokus från teknik till form, till en akustisk atmosfär för vilken inga öron kan vara döva >>>
Australisk stråktrio - två basar och en fiol - skapar ett konstmusikaliskt virrvarr av associationer och klanger, som efter hand reder ut sig och var och en av de tre - Jon Rose, Clayton Thomas och Mike Majkowski - träder fram allt skarpare ju mer trion med fiol och två basar får en fast form. Klangrik svängimpro >>>
Spännande improv med tysk-fransk kvintett. Tryckande men inte aggressivt med tuba, trumpet, slagverk, elektronik, metaller och skivspelare >>>
Henk Bakker basklarinett och Jelmer Cnossens trummor inmatade i dator för att skapa ett dovt mullrande ljudlandskap, en mörk dystopi med industriklang, vars monotoni maler ner allt motstånd >>>
På både en skiva och en film skildras samarbetet mellan Sun Araw, M. Geddes Gengras och rootsreggaelegenderna The Congos. Ett spännande projekt. Rastafarikulturen möter dubpsykedelia från Kalifornien >>>
Sun City Girls fortsätter trots mängder av skivor att kasta ur sig nya idéer och man kan inte annat än att förundras och entusiasmeras av deras idérikedom, hängivenhet och vilja att ständigt sträva vidare framåt >>>
Utflippad rock blandas med jazzdoftande improvisationer, filmiska mardrömmar, sydostasiatiska influenser, atmosfäriska dagdrömmar, punkenergi och omtumlande ritualism till en helhet som är förvånansvärt lättlyssnad >>>
Soundofmusics Johan Redin håller denna tid precis i mitten av sextiotalet som den bästa i Sun Ras monumentala katalog. Hans musik spänner över hela jazzfältet med allt från swing till subtil improvisation eller vildaste tumult >>>
Arkestra-film med flera brister. Den är kort och saknar en helhetsbild. Men musiken är bra med flera minnesvärda liveklipp >>>
Live in Ulm är ett livedokument från den sista europaturnen som Sun Ra Arkestra gjorde 1992. Tyvärr saknas glöden och Live in Ulm blir inte mycket än ett dokument mest för de som var på plats eller möjligtvis för hardcorefansen >>>
Förvarningarna hade förvisso redan basunerats ut, men första intrycket efter att ha lyssnat påSunburned Hand of the Mans senaste skiva är verkligen chockartat >>>
Sune Spångbergs bakgrund är bred som själva jazzen. Från trummis med en ännu okänd Albert Ayler till den nya skivan i en mer okonstlad och sentimental tradition, där han även sjunger ömsint till sin fru >>>
Nurse With Wound har remixat Sunn O))) och av doom metal gjort skimrande mörk ambient. En kopia som märkvärdigt nog överträffar originalet >>>
Superimpose är en improduo med tio år på nacken och de skapar en oseparerbar klangkropp som kryper under huden på en. En av 2015 års absolut bästa skivor >>>
Norska Supersilent är på sin nionde skiva 9 mer sparsmakade och äventyrliga än någonsin. Nu som trio har de gjort improviserad, abstrakt musik med postapokalyptiska drag - på var sin Hammondorgel >>>
Supersilents "8" är den norska gruppens mest originella och varierade skiva. En svårdefinierad musik som låter hårdare och mer välljudande än någonsin tidigare >>>
Norska Supersilents 11 är inspelad före 10 när den fantastiska trummisen Jarle Vespestad fortfarande var kvar i bandet. Improviserad musik med starka brott från stökigt och precist till ljuva trumpetmelodier som klingar likt norrsken >>>
Det tredje samarbetet mellan Susan Howe och David Grubbs är en ljuddikt som samtidigt är minimal och maximal. Fredrik Nyberg gräver sig djupt ner i verket och skriver en uttömmande recension >>>
Kontrabas och trumpet i ett omvälvande möte där Torbjörn Zetterberg visar vilken fenomenal basist han är >>>
Wienbaserade basklarinettisten Susanna Gartmayer spelar sju virtuosa stycken. De svänger och sjunger fint, de raspar och mullrar grymt. Det är fint flöde i de här mörka styckena >>>
Susumu Yokotas nya album “Love Or Die” är på gränsen till anonymt och intetsägande. Men med upprepade lyssningar visar sig skivan ha en del förtjänster >>>
Med Buchlasynten till hjälp skapade Suzanne Ciani musik till Atari, Coca Cola, flipperspel med mera under 70- och 80-talen. Två skivor har nu getts ut med eminent musik från den här tiden, en samling och en mer experimentell, den senare en återutgivning av ett album som gavs ut i samband med en konstutställning under tidigt 70-tal >>>
Med Buchlasynten till hjälp skapade Suzanne Ciani musik till Atari, Coca Cola, flipperspel med mera under 70- och 80-talen. Två skivor har nu getts ut med eminent musik från den här tiden, en samling och en mer experimentell, den senare en återutgivning av ett album som gavs ut i samband med en konstutställning under tidigt 70-tal >>>
Suzy Mangions (George, Piano Magic) första soloplatta förenar långsamt svävande popstrukturer med eklektisk instrumentering och känslan av både förlust och lycka >>>
Norska Svarte Greiner hittar nya gömmor av rädsla och skrämsel påskivan ”Knive”. Knak och skrap i lyckad blandning med rytmer som håller samman låtarna och episka inslag >>>
Norska Svein Finnerud Trio vände den hårdföra frijazzen ryggen och hittade istället inspiration hos Paul Bley i slutet av 60-talet. Trion är helt unik för våra breddgrader och det norska bolaget Plastic Strip har nu samlat trion inspelade musik i en box med tre cd och en dvd. Debutskivan från 1968 är ett mästerverk >>>
Musikalisk roadmovie i Kenya där den tyska slagverkaren Sven Kacirek förenar egen musik med fältinspelningar. Intressant – men samtidigt problematiskt >>>
Tyske Sven Kacirek låter sina akustiska trummor och slagverk utvecklas så det gör gott för både känsla och förnuft >>>
Sven Kacirek har tidigare varit i Kenya och ”kompat” fältinspelningar. Skivan från Okinawa är ett liknande projekt. Tyvärr är slutresultatet artificiellt och platt >>>
Pappbox med inspelningar av Sven-Åke Johansson tillsammans med Norbert Eisbrenner, Nicole van den Plas, Conrad Schnitzler och andra i överrumplande stark musik. Lägg därtill fältinspelningar gjorda 1969-70 och vi har en box fylld med helt unika ljudverk. Friform, röjspel, syntspel, och en sjujäkla energi >>>
Trumslagaren Sven-Åke Johansson går in i jazzidiomet med hull och hår på fem-cd-boxen Jazzbox. En del har vi hört förut, annat är nyutgivet. Med sig har han musiker som Axel Dörner, Joe Williamson och Aki Takase >>>
Väl värt besväret att brottas med SÅJ – 5-CD-boxen More Compositions är en god introduktion till den unika komponisten och musikern Sven-Åke Johansson, men också en rekommenderad fortbildningsresa för de redan initierade >>>
Med Barcelona Series spelade de 1999 in en milstolpe i den improviserade musikens historia. Nu är denna eminenta trio tillbaka med nytt album, inspelat tio år senare. Något mer avspänt, utan att göra avkall på det exakta, blir resultatet riktigt bra >>>
Berlin-dansk trio som skalar av romantikens ballader till stillestånd. Piano, saxofon/klarinett och slagverk skapar fantastisk musik >>>
När improveteranen Sven-åke Johansson möter gitarristen Michael Renkel blir det en fascinerande musikalisk resa utan slut >>>
Rock+jazz= inte rockjazz, men en halvt psykedeliskt, underbart sjungande gruppmusik, där kollektivet står i centrum med utrymme för gungande, dansanta inpass av alla musikerna. Både Jonas Kullhammar och Reine Fiske firar triumfer i grupp liksom allena. Nygammal instrumentalprogg med samma öppna anda >>>
Med en dubbel-tiotummare fortsätter Swedish Azz att lyfta in svenska jazzhistoria i samtiden. Med ett fenomenalt omslag och musik som både vårdar och utvecklar är utgåvan ett måste >>>
Med en dubbel-tiotummare fortsätter Swedish Azz att lyfta in svenska jazzhistoria i samtiden. Med ett fenomenalt omslag och musik som både vårdar och utvecklar är utgåvan ett måste >>>
Den londonbaserade trion Sweet Billy Pilgrim rör sig i gränslandet mellan indie och experimentell musik. Twice Born Men är en vacker kärlekshistoria vacker iscensatt med briljant musicerade >>>
Sylvain Chauveau har gjort ett minialbum med elgitarrer som gräver hål i tystnaden. En behaglig skiva som pekar framåt >>>
Tre nya skivor placerar det kanadensiska Tour de Bras på den kreativa musikkartan. Det är en blandning av prog, rock, jazz, elektroakustiskt, spacerock och noise med musiker som Sam Shalabi, Matana Roberts, Hélène Prévost, Sylvie Chénard, Cathy Heyden, Rémi Leclerc >>>
Syntjuntan debuterar på skiva. I en värld av oväsen är trion sofistikerad nog att betrakta ljuden snarare än att använda dem som murbräcka >>>
En fräsande omväxlande cd, där verk av alla tre medlemmarna, Ida Lundén, Ann Rosén och Lise-Lotte Norelius spelas med bl.a. Ivo Nilsson och Kristine Scholz. Det är rumslighet, taktilitet, fräsande kaskader, ja, klangliga rysare hela vägen, som kulminerar i ett trionummer, som slutar uppe i den blippande rymden. Ett generöst, originellt album, som bjuder in till lyssning rakt igenom. Synth for everybody >>>
Den unge danske pianisten Søren Kjærgaard far till New York och spelar mättad jazz med legenden Andrew Cyrille och basisten Ben Street >>>






















































































































































































































































Nygammalt 2015

